"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2021-01-13

Snö – bara jobbigt eller alldeles, alldeles underbart?

NYHET Snöflingor är vackra, tunna, sexkantiga små konstverk. De formas av temperaturen och luftfuktigheten under sin färd ner genom atmosfären mot marken. Men varför är egentligen snön vit och varför är ingen snöflinga den andra lik? Vi ställer fem frågor till fysiker Patrik Norqvist, som berättar mer om fenomenet snö.

Text: Ingrid Söderbergh

I januari 2021 föll det mycket av det fluffiga vita i Umeå, upp till en halv meter på sina ställen över ett dygn! Snön gör vinterdagarna ljusare och skänker glädje för både barn och vuxna i vinteraktiviteter. Men snön kan också medföra bekymmer i samhället med snöröjning, strömavbrott, bilolyckor och annat.

Blev du överraskad av snöfallet?

– Jag har bott i Umeå hela livet, detta är nog topp 5 av häftiga snöfall jag kan minnas. Jag har normalt sett inte så mycket snö att skotta utanför dörren , men nu är det massor! Som barn älskade jag att leka i snön, men nu är det mest vackert att titta på genom ett fönster från min varma bostad. Men efter detta snöfall får vi ju ett väldigt vackert och vitt snölandskap i flera veckor framåt. Jag gillar verkligen att promenera i vårt vinterlandskap och ta vackra foton som gör sörlänningarna avundsjuka, säger Patrik Norqvist, fysiker vid Umeå universitet.

Vad består snön av egentligen?

– Varje snöflinga, snöstjärna, är unik och bildas av iskristaller. Dessa iskristaller bildas i molnen när vattenånga kyls ner och temperaturen är mellan 20 och 40 minusgrader. När iskristallerna börjar falla ner mot marken bildas de tunna och platta snöstjärnorna. Temperaturen har stor betydelse för vilken storlek och form snöstjärnorna får. Vid temperaturer mellan minus 12 och minus 16 bildas de klassiska sexkantiga stjärnorna.

Varför är ingen snöflinga den andra lik?

– En snöflinga består av miljarder och åter miljarder vattenmolekyler. Molekylerna kan fästas på flera sätt vid varandra och de antal kombinationer som finns med alla dessa molekyler är nästan oräkneliga. Det finns nog snöflingor som är extremt lika, men om man är petig så finns det nog någon molekyl som saknas eller som placerats annorlunda.

När snöstjärnorna faller genom fuktig luft nära noll grader får de en fukthinna, vilket gör att snöstjärnorna kan fastna på varandra och bildar större snöflingor. Särskilt stora snöflingor kallas lapphandskar.

Varför blir det kramsnö vid temperaturer kring noll?

– När det är nollgradigt har vi en blandning av vatten och iskristaller i snön. Kristallerna kan röra sig lättare eftersom vi har en blandning av lättrörligt flytande och fast materia och snön kan därför lättare omformas och komprimeras. En komprimerad boll håller dessutom ihop bättre än en lös boll, förklarar Patrik Norqvist.

Kärt barn har många namn. Snötäcket som snöflingorna bildar kan beroende på dess egenskaper exempelvis kallas dagsmeja, firn, klubbsnö, klibbsnö, konstsnö, kramsnö, nysnö, pulversnö, skare, snöslask, spårsnö eller upplega.

I vårt klimat kan snötäcket ligga kvar en hel vinter. SMHI mäter snödjup varje dag och för statistik. Om en del av snön blir kvar sommartid, och om detta händer sommar efter sommar, kan en glaciär växa till. En glaciär  definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.

Snön tillför marken stora vattenmängder när den smälter om våren, vilket medför att höjden i vattendrag stiger och att vårflod bildas med strida strömmar. Hos oss står snön för en viktig del av vattenförsörjningen. Snö har också en god värmeisolerande funktion som förhindrar att växter förfryser under vintern.

Varför är snön vit trots att den är gjord av genomskinliga kristaller?

– Snön är mycket oregelbunden och tunn och även om ljuset bara ibland reflekteras mot ytan så kommer ljuset att studsa flera gånger mot ytan och blandas med annat ljus. Blandat ljus är vitt. Hackar man färgade saker i små oregelbundna former blir det ofta vitare, säger Patrik Norqvist.

Källor: SMHI, Wikipedia