Den georgiska regeringen har lagt fram och röstat igenom den kontroversiella ”utländska agent-lagen”.
Samtidigt har tusentals demonstranter gått ut på gatorna då man menar att landet närmar sig Ryssland.
– Lagen kan vara det som slår den slutgiltiga spiken i kistan för Georgiens europeiska framtid, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.

Gatorna i huvudstaden Tbilisi har under veckan fyllts av tusentals demonstranter och kravallpoliser. Stundtals har det också blivit stökigt när den georgiska regeringen anklagats för att stärka sina band till Ryssland och Vladimir Putin.

– Det var väldigt spänt, hundratals poliser, både vanliga och kravallpolis blockerade alla sidogator till parlamentet. Man märkte under kvällen hur demonstranter gick runt i grupper och försökte omringa parlamentet, säger Rasmus Canbäck, reporter på Blankspot som bevakade protesterna på plats.

”Försöker kväsa civilsamhället”

Anledningen till att folket tog till gatorna var att parlamentet hade röstat igenom den kontroversiella ”utländska agent-lagen”, som av kritikerna kallas för den ”ryska lagen”.

– Syftet med lagen är att försöka kväsa civilsamhället. Den skulle få en hård nedkylande effekt och många skulle nog inte fortsätta sin verksamhet. Utländska givare skulle dra öronen åt sig, säger Hugo von Essen.

Regeringspartiet Georgisk dröm försökte få igenom lagen förra året, men fick backa efter stora protester. Lagen motiveras av regeringen genom att man vill säkerställa transparent finansiering, men har kritiserats av flera internationella organisationer.

Förslaget innebär att de organisationer som får en viss del av sin finansiering från utlandet måste registreras som ”utländsk agent”. Human Rights Watch menar att den är ett försök att kontrollera och begränsa oberoende medier och civilsamhället.

– Det är väldigt hårda rapporteringskrav och man kan också få administrativa straff om man inte följer den, men även fängelse, säger Hugo von Essen.

Rör sig bort från EU

Hugo von Essen menar att lagförslaget kan vara ”spiken i kistan” för Georgiens framtid i Europa och att regeringen väljer att gå fram med lagförslaget just nu tror han kan bero på flera saker.

I höst går Georgien till val och von Essen tror att regeringen kan vilja försvaga civilsamhället innan dess. Samtidigt sker det EU-val under våren, vilket kan ge lagförslaget mindre uppmärksamhet från europeiskt håll.

– Sen kan det finnas andra mer obskyra förklaringar, som påtryckningar från Ryssland, säger Hugo von Essen.

Georgien beviljades kandidatstatus i EU så sent som i december förra året, under förutsättningen att flera åtgärder skulle vidtas.

Oppositionen bojkottade omröstningen

Lagförslaget har nu gått igenom parlamentet, den första av tre instanser. Resultatet vid omröstningen blev 83 – 0, då oppositionen valde att bojkotta. Inför omröstningen har det även blivit våldsamt i parlamentet – då en oppositionell parlamentsledamot slog till en parlamentsledamot från regeringspartiet.

– Man planerade medvetet omröstningen till morgonen så att parlamentsledamöterna kunde lämna innan de stora massorna gav sig ut på gatorna, det lärde man sig från förra året, säger Rasmus Canbäck från Blankspot.

Trots att protesterna enligt Canbäck följer en icke-våldsprincip har det stundtals varit stökigt. Polisen var redo med vattenkanoner och under protesterna hörde han flera smällar i området, men att folket tar till gatorna var inget som förvånade.

– Det är en utveckling att regeringen tar det här steget, det är så tydligt auktoritärt och fientligt mot ett brett fritt samhälle då det riktar sig mot det fria civilsamhället och mot journalistiken. Vi har sett det i andra länder som Kirgizistan, Ryssland och Belarus, säger Rasmus Canbäck.