Drönarfoto som sägs visa hur en postering inne i Nagorno Karabach förstörs av azerisk beskjutning. Foto: Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement, AFP/TT

Azerbajdzjan har inlett ”anti-terroroperation” i utbrytarregionen

Uppdaterad
Publicerad

Azerbajdzjan har inlett en militär ”anti-terroroperation” i utbrytarregionen Nagorno-Karabach under tisdagen. Enligt uppgifter har explosioner hörts i regionens huvudstad och minst två personer ska ha dödats. Den armeniska befolkningen hävdar att det rör sig om ett försök till etnisk rensning.

Azerbajdzjans militära anfall i Nagorno Karabach fortsätter med markstridskrafter understödda av artilleri. Nyhetsbyrån AFP rapporterar om att staden Stepanakert utsätts för ständig artilleribeskjutning och armeniska separatister uppger att strider pågår ”längs hela fronten”.

25 människor har dödats, minst två av dem civila. Ett drygt 80-tal har skadats, flera av dem barn. Flera hundra har evakuerats från bombarderade byar.

Det azeriska försvarsdepartementet uppger att  syftet är att få påstådda armeniska styrkor att lämna regionen och att separatisterna överlämnar sina vapen och upplöser sin självutropade regering.

Armenien: ”Fullskalig aggression”

Landet Armenien förnekar  bestämt att man har några trupper i Nagorno-Karabach och att anfallet i själva verket är riktat mot civilbefolkning och infrastruktur.

– Azerbajdzjan har inlett en insats i syfte att inleda en etnisk rensning av Karabach-armenier, säger Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan i ett tv-sänt tal.

Ryssland, som har fredsbevarande styrkor i området,  uppmanar båda sidor till eldupphör men har inte försökt stoppa anfallet. Bara Turkiet, Azerbajdzjans närmast allierade, har ställt sig bakom attacken. EU har fördömt Azerbajdzjans militära insats och USA:s utrikesminister Antony Blinken krävde på tisdagkvällen ett omedelbart stopp för anfallet och manade till dialog mellan parterna.

Omstritt område

Nagorno-Karabach ligger inom Azerbajdzjans erkända gränser men befolkas av etniska armenier. Invånarna har utropat självständighet men utrbrytarregionen är inte formellt erkänd som stat av något land.

Såväl Armenien som Azerbajdjan var tidigare Sovjetrepubliker och konflikten kring Nagorno-Karabach blossade upp i samband med unionens kollaps. 2020 miste över 6 500 människor livet till följd av strider.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement, från gränsen till Nagorno-Karabach. Foto: AP

Fakta: Svårlöst konflikt om Nagorno-Karabach

  • Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området sedan 1991.
  • I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.
  • Så sent som i slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen.
  • Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.