Gråtande barn: Varför gråter vissa barn mer än andra?

Gråtmilda är barn som rutinmässigt reagerar med tårar vid minsta provokation eller utmaning.

Ofta föraktas de av andra barn och föräldrarna kanske skäms. Vi blir ofta besvikna över att deinte är så mogna och starka som vi vill att de ska vara.

I generna Genetik och temperament verkar spela roll när det kommer till hur gråtmilda barn blir. Ofta är dessa barn lättskrämda som spädbarn,har svårt att anpassa sig till starkt ljus eller verkar mycket känsliga mot strukturer i kläder och blöjor.

Fler tårar, mer skratt Den positiva sidan: Känsligheten verkar även ha en positiv sida: senare i livet blir dessa barn ofta mer empatiska. De uppfattar snabbt och reagerar påinte bara andra barns känslor utan även djurens. I sociala interaktioner gråter de inte bara mer än sina jämnåriga utan skrattar merockså.

Varför är de så känslosamma? Snarare än uttryck för svaghet kan känslosamhet och tårar vara ett tecken på att ett litet barn är emotionellt överväldigat. Eftersom barnet inte kan uttrycka intensiteten idet han eller hon känner i ord kommer känslorna ut i form av tårar. Vanligtvis är småbarn och förskolebarn relativt förlåtande gentemot en lekkamrat som gråter ibland.Det är ett större problem för föräldrarna som ibland (felaktigt) tolkar tårarna som ett misslyckande från deras sida.

Hur kan du hjälpa till Det finns några få saker du göra för att hjälpa ett känsligt barn hantera sina känslor.

• Låt barnet gråta ut, särskilt om han eller hon redan är ledsen. Kom ihåg att gråten kan vara ett tecken på att barnet är emotionellt överväldigat. Om du säger åt barnet att sluta gråta kommer han eller hon kanske bli ännu ledsnare och gråta ännu mer. Ge istället barnet den tröst han eller hon behöver för att återhämta sig emotionellt.

• Fokusera på det positiva, inte det negativa. Om du säger till barnet att rutinupplevelser som läkar- eller tandläkarbesök inte kommer att göra ont eller vara läskigt kommer det bara öka barnets oro. Barnet förstår att du aldrig skulle ha nämnt smärta om det inte skulle kunna göra ont. Boka istället in ett besök hos tandläkaren för att titta på utrustningen, sitta i stolen och låta tandläkaren räkna barnets tänder. Då kommer barnet vara mer avslappnat och samarbetsvilligt när ni återkommer för ett riktigt besök.

• Fundera på om du omedvetet förstärker gråtandet. Vissa barn gråter för att de tror att det är det enda sättet att få deras föräldrars eller lärares odelade uppmärksamhet. Om du tror att så kan vara fallet kan du se till att ge extra uppmärksamhet till barnet vid gott uppförande.

• Lär barnet alternativ till gråt. Ett förskolebarn, till exempel, fokuserar ofta på känslorna i en situation ("Hon är elak. Jag hatar henne"). Det har en tendens att förlänga gråten. När du har bekräftat barnets intensiva känslor ("Jag förstår att du är arg på din syster"), kan du hjälpa barnet fokusera på beteendet som ledde till problemet ("Knuffade hon dig?").

• Prata om vad mer barnet kan ha gjort förutom att gråta. (Vänta tills barnet har slutat gråta.) Du måste ge barnet alternativen, särskilt i början. Gör ett litet rollspel så att barnet kan öva på någon av dessa nya metoder nästa gång han eller hon blir ledsen.

Ditt barn kanske gråter lätt, men du kommer snart att inse att den ökade känsligheten har sina belöningar också, och att barnet kommer att fylla sina dagarmed skratt och empati för andra.