Krig & fred, del 4
Ögonläkaren Sköld Peter Matthis var en av förgrundsgestalterna i den svenska Vietnamrörelsen och är även aktiv i det för några år sedan startade Nätverket mot krig, som bildar opinion mot USA:s militära ockupation av Irak. Matthis ser både likheter och olikheter mellan krigen och de båda proteströrelserna.
– USA:s strävan till kontroll är densamma. Det var den vi diskuterade när vi på 60-talet satt i Clarté och upptäckte Vietnam.
Men Vietnamaktivisterna fick i flera år jobba under hårt motstånd från både höger och vänster, minns Matthis.
– Det fanns visserligen ett motstånd mot kriget, men många önskade en fred till varje pris med USA fortfarande kvar i Vietnam. Det kunde vietnameserna, som vi fortlöpande hade kontakt med, aldrig acceptera. Parollen "Fred i Vietnam" stod mot "USA ut ur Indokina" och "stöd FNL". Men efter "de första svåra åren" vände opinionen, och den lilla Clartégruppen växte osannolikt under namnet DFFG (De förenade FNL-grupperna) till en av de absolut största enfrågekampanjer som funnits i Sverige.
Bland det Matthis minns klarast var folks övertygelse i början om att endast de etablerade partierna eller organisationerna kunde påverka.
– Vi lyckades föra fram den enda frågan och få folk att bortse från partilojaliteten. Det blev en bredd och en kraft. Det var fantastiskt.
Det fanns också andra Vietnamrörelser, men deras framgångar var marginella jämfört med DFFG:s. – In på 70-talet samlade vi fler deltagare än de etablerade partierna vid den 1 maj och liknande, säger Matthis. Men han minns också den gemensamma manifestationen på Norra Bantorget i Stockholm 1972, när 50000 människor från olika politiska läger samlades för att protestera mot USA:s krig.
Olusten inför USA:s krigföring i Irak är också stor men utlöser inte längre massdemonstrationer.
– För två år sedan, före den amerikanska invasionen, kunde vi samla fullt med folk på Norra Bantorget i protest mot krigshotet. Vi samlar fortfarande folk men inte alls lika mycket. Vi arbetar i motvind.
Olikheterna mot förr är dock fler än så: Irak saknar en samlad motståndsrörelse och är splittrat på ett helt annat sätt än Vietnam. Och idag finns bara en supermakt.
– Under Vietnamkriget var Sovjet och Kina USA:s motpoler. I dag är världsopinionen den enda samlade motkraften. Och Irak är mera likt Balkankonflikten än Indokina, betonar Matthis.
Svenska regeringens agerande nu och då är en annan skillnad.
– Hukandet för USA är förfärligt. Stödet till vietnameserna från regeringen var viktigt och något helt annat än dagens totala undergivenhet. Göran Persson säger saker som Palme aldrig skulle ta i sin mun, säger Matthis om den svenska regeringens Irakpolitik. (TT)
Jan Winter
