Kort dessförinnan – och bara några timmar efter beskedet att eldupphör råder i Nagorno-Karabach – samlades tusentals demonstranter i Armenien utanför premiärminister Nikol Pasjinjans kansli i protest mot hur den pågående krisen hanteras.
Samtidigt meddelade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev i ett tv-tal att Armenien-stödda separatister nu lämnar Nagorno-Karabach och att det mesta av deras utrustning förstörts under Bakus offensiv.
– Illegala armeniska enheter har startat processen att dra sig tillbaka från sina positioner. De har accepterat våra villkor och börjat överlämna sina vapen, hävdade Aliyev.
Eldupphör och återintegrering
Ungefär samtidigt kom ett uttalande från den armeniska sidan att premiärminister Nikol Pasjinjan haft telefonsamtal om krisen med Rysslands president Vladimir Putin.
Annons
Tidigare under onsdagen kom besked om att en överenskommelse om eldupphör hade träffats mellan parterna – och att den ska ha träffats efter medling av de ryska styrkor som befinner sig i regionen för att övervaka att det råder fred.
Annons
Enligt ett uttalande på sociala medier från den självutnämnda armeniska ledningen i regionen rådde från och med då ett "fullständigt upphörande av fientligheter".
Höga smällar
Integrationssamtal med Azerbajdzjan planeras att inledas på torsdagen, enligt båda parter.
Ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd om krisen har varit på gång, men något sådant finns det inget behov av, enligt den azerbajdzjanske presidentrådgivaren Hikmet Hajiyev.
– Sådana möten kan vara kontraproduktiva och skadliga, slog han fast.
Azerbajdzjan inledde den militära insatsen i området i tisdags. På onsdagsförmiddagen rapporterades om höga smällar med några minuters mellanrum i den regionala huvudstaden Stepanakert.
Omfattande skador
Azerbajdzjan hade hävdat att artilleribeskjutningen skulle fortsätta tills det regionala styret i Nagorno-Karabach avvecklat sig självt och "illegala militära formationer" kapitulerat. Enligt Azerbajdzjan attackerades endast legitima militära mål, men omfattande skador har konstaterats på gatorna i Stepanakert.
Enligt regionens militär använde Azerbajdzjan stridsflyg, artilleri, robotsystem och drönare i attackerna.
De senaste månaderna har spänningarna ökat mellan ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan. Det har märkts i form av militär uppbyggnad och ömsesidiga beskyllningar om brott mot den vapenvila som förhandlades fram med rysk medling efter striderna 2020, då över 6 500 människor dog.
Annons
Annons
Fakta
Svårlöst konflikt i Nagorno-Karabach
Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.
I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri lejd mellan Armenien och Nagorno-Karabach.
Så sent som i slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta mot den vapenvila som ska råda i regionen.
Regeringarna i Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.