Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj har nyligen varnat för att Ryssland har krigsplaner för Moldavien. Samtidigt är utbrytarrepubliken Transnistrien och det autonoma området Gagauzien proryska.
Ryhor Nizhnikau, som är äldre forskare på Utrikespolitiska institutet, förklarar vad det är som håller på att hända i Moldavien just nu.
Varför har premiärministern Natalia Gavrilita avgått?
– Premiärministerns avgång kommer efter ett rätt så framgångsrikt möte mellan EU och Moldavien i Bryssel. Så på ett sätt kommer det här som en överraskning. Men Gavrilita är inte en politisk figur, hon är en teknokrat. Och kriserna har avlöst varandra medan hon varit vid makten. Det har varit en svår tid. Det beror både på situationen i regionen och på energipriserna.
Moldavien, Transnistrien
Enligt Nizhnikau är det möjligt att det inte var premiärministern själv som fattade beslutet om att sluta. Det kan ha kommit från presidenten Maia Sandu och från partiet, som är proeuropeiskt.
– Hade det ordnats nyval i morgon skulle det ledande partiet förlora.
Premiärministrarna har kommit och gått de senaste åren och Gavrilita har suttit på sin post sedan 2021.
– Tävlan mellan proryska och proeuropeiska partier skapar instabilitet. Och inget parti har lyckas skapa socioekonomisk stabilitet.
Nizhnikau konstaterar att oligarker kontrollerar både politiken och byråkratin.
Folk på väg in i Transnistrien. Det fungerar i princip som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.
Vad händer nu?
– En ny regering ska bildas. Det kommer att ske mycket snabbt. Det ledande partiet har en mycket bekväm majoritet. Men hur karismatisk kommer den nya premiärministern att vara? Moldavisk politik handlar om personlighet. Folk brukar rösta på galjonsfigurer med karisma. Någon som är populistisk och som höjer partiets profil. Fortfarande anses Sandu vara den som leder partiet, även om presidenten inte borde ha någon partikoppling. Om man väljer en ny teknokrat kommer partiet att tappa i popularitet.
Enligt Nizhnikau är det svårt att driva igenom reformer i det fattiga landet.
– Den hjälp som kommer från Väst är inte effektiv och ibland missbrukas den.
Hur påverkar frågan om Transnistrien situationen?
– Varannan vecka hör vi tal om att Ryssland skulle vara intresserat av att invadera Moldavien eller att landet blir utsatt för hybridpåverkan. Och Moldavien är ett svagt land. Ingen vet vad Moskva vill, inte heller beträffande Transnistrien.
Den största staden i Transnistrien heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.
I Transnistrien finns omkring 1 500 soldater som av Ryssland beskrivs som fredsbevarande styrkor.
– I sig utgör styrkorna inget militärt hot vare sig mot Moldavien eller mot Ukraina. Det är en begränsad trupp med lite ammunition.
Däremot är energifrågan viktig. Lejonparten av den energi som Moldavien använder kommer just från Transnistrien. Det är frågan om ett vattenkraftverk. I övrigt har landet använt sig av rysk gas.
– Landet har redan upplevt ett energiunderskott, höga priser och elavbrott. Och det orsakar missnöje.
Han konstaterar att Ryssland när som helst kan använda sig av energin som ett påtryckningsmedel.
– Det kan även gå så att Transnistrien utropar sig självständigt. Vad gör Chișinău (Moldaviens huvudstad, reds. anm.) då? De kan inte ignorera det, men heller inte överreagera. För då ger man Moskva en orsak att göra ett hårt ingripande. Ingen vill ens tänka den tanken nu.
Nizhnikau lyfter även fram den autonoma regionen Gagauzien, som Moskva kan tänkas vilja utnyttja för sina syften.
Lenin är avbildad framför det transnistriska parlamentet i Tiraspol.
Finns det risk för att Moldavien blir en rysk lydstat?
– Inte för närvarande. Det skulle kräva en militär invasion, vilket Moskva inte går in för nu eftersom de är upptagna i Ukraina.
Fakta | Moldavien och Transnistrien
Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina, nära Svarta havets nordvästra strand.
Landet är ungefär 34 000 kvadratkilometer stort. Det har 3,5 miljoner människor och huvudstaden heter Chișinău. Rumänska är officiellt språk (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men många talar också ryska, ukrainska eller minoritetsspråket gagauziska.
Ungefär var sjunde invånare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan 1992 är en självstyrande landremsa längs med Moldaviens östra gräns mot Ukraina.
Namnet Transnistrien kommer från att området ligger ”på andra sidan Dnestr”, en flod som skiljer området åt från övriga Moldavien.
Efter andra världskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. När Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumänskspråkiga invånare viss vilja att hålla fast vid banden till Moskva, snarare än att stärka dem med Rumänien. Transnistrien utropade sig till en separat sovjetrepublik och 1992 utkämpades ett kort krig, med åtminstone 600–700 dödsoffer. Den ryska armén gick in på transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.
Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.
Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.
Källa: TT
