Sanne Salomonsen:
"Fått mitt liv tillbaka"

Sanne Salomonsen, 58, är fortfarande Skandinaviens Rock Mama även om hon under den pågående turnén sitter ner och gör lågmälda tolkningar av sin 35-åriga hit-katalog med betoning på balladerna, under sin pågående turné "Hjem".

Hon säger själv att hon nu är helt frisk från den blodpropp i hjärnan som drabbade henne för snart åtta år sedan.

Men vägen tillbaka har varit lång och kantad av kriser.

Inte blev det lättare när Sanne förra året tvingades flytta från sitt älskade hus på 325 kvadratmeter i exklusiva stadsdelen Charlottenlund, till en lägenhet på 60 kvadratmeter på Österbro. Lånet på huset låg hos den krisdrabbade banken EBH som ville ha sina pengar direkt. Det fanns bara ett alternativ, att flytta.

- Visst, det är trångt här men jag lever ju ensam med mina båda hundar i dag, så det räcker till. Om inte detta är rock´n´roll så vet jag inte...

- Men jag letar efter ett hus och kommer att flytta igen. Då ska vi bo tillsammans, min son Victor, hans flickvän och deras 2-åriga son.

Victors pappa är den svenske rocklegenden Mats "Malla" Ronander. Givetvis har Victor gått i föräldrarnas fotspår och är musiker på heltid.

- Victor började med heavy metal men är mer inne på rock´n´roll nu. Han turnerar just nu som duo med en sångerska och han skriver musik.

- Han har nog fått lite av både "Malla" och mig, säger hon och ler sitt breda, varma leende som är detsamma som mötte mig när vi träffades första gången för snart 40 år sedan.

"Borde vara försiktigt"

Då hade jag just hört ett album med danska bandet Sneakers och var helt knockad. Detta var ju den rösten vi så länge önskat på den skandinaviska rockscenen.

Men åren efter den ödesdigra vårdagen för åtta år sedan var tuffa. Blodproppen tvingade Sanne att lägga sången på hyllan och många undrade om hon skulle kunna sjunga igen.

Det skulle ju kunna hända igen.

- Många tycker nog att jag borde vara försiktig med tanke på att jag haft en blodpropp i hjärnan, jag var ju nära att dö. Men det var en arbetsskada, ett sår på halspulsådern, ett resultat av att jag ansträngt rösten så länge. När det gick hål på såret gick det rakt upp i hjärnan.

I dag finns inga ärr, inga tecken på att det skulle kunna hända igen.

- Nu är min röst helt tillbaka. Folk som lyssnar på mig tycker att det låter bra, men annorlunda. Men jag är ju 58 år nu, jag har gått igenom klimakteriet, klart att rösten förändras.

Hur märker du av sjukdomen i dag?

- Mycket lite, jag har en lite märklig känsla i vänster ben och i några tår. Dessutom kan det ibland vara lite svårt att gå nerför trappor.

Det enda jag kan se är att Sanne gått ner i vikt vilket hon förklarar med den kris hon gick igenom för drygt ett år sedan i samband med en ny uppsättning av musikalen "Hair" samtidigt som hon tvingades sälja sitt hus.

Flytten från det älskade huset gjorde henne deprimerad.

- Jag gick in i en depression, men jag gick i terapi och fick hjälp.

Sjukdomen har definitivt inte slagit ut Sanne. Hon är fylld av framtidstro och har många projekt på gång.

Hon har lagt om sin livsstil, bort med cigaretter - in med ekologisk mat, yoga och meditation.

- Jag går, springer och så har jag lite maskiner hemma. Tränar en hel del, vill ha tillbaka min gamla styrka.

Hon måste vara i form för att kunna genomföra en så stor turné som "Hjem", 34 spelningar innan den stovra finalen, tre kvällar på Tivoli i maj. Men det finns svåra ögonblick, när det är svårt att hålla tillbaka tårarna på scenen.

Det kunde tagit slut

- Det är väldigt känslomässigt för mig att göra låten "Overgir mig langsamt" som handlar om krisen efter sjukdomen. Det finns ett speciellt ställe i texten där jag sjunger om min son och mig, när jag kommer dit blir allt så tydligt, säger Sanne och tänker på dagen när allt plötsligt kunde tagit slut.

Det var två dagar efter blodproppen, dagen då Victor fyllde 18, Sanne låg i sjuksängen.

- Vi tittade på varandra, behövde inte säga något, vi var båda så rädda för vad som skulle kunna hända.

Senare i vår ska hon ge ut en ny cd från "Hjem"-turnén med tillhörande dvd och till hösten planerar hon en riktig rock´n´roll-turné med ex-maken Mats Ronander.

Hur är det mellan dig och Malla i dag?

- Vi har haft en bra skilsmässa och fortsatt som bra kompisar. Och så har jag fantastiskt bra kontakt med Mallas fru Odette, jag älskar den kvinnan. Så, ja... det funkar bra mellan oss.

- I dag är mitt liv fyllt av kärlek även om jag inte har någon fast relation, men nu kan jag göra vad jag vill, med vem jag vill. Det är den gamla hederliga hippieandan som lever kvar, nu behöver jag inte ha dåligt samvete för någon.

Det finns också många kvinnor som identifierar sig med dig och din livsstil. Beundrar dig för den du är.

- Det är svårt för mig att säga, kan verka som skryt, men visst, många kvinnor tycker om att se någon som fortsätter leva efter sina ideal, att leva rocklivet efter 50.

- Jag har alltid varit så här, kanske inte tillräckligt begåvad att spela en roll. Har alltid gått i skinnbyxor, mc-boots och en rutig killskjorta. Jag kan aldrig leva upp till bilden av en dam!