På flera ställen i östra England kan turister se böljande murar – serpentinmurar – ringla sig genom landskapet. De särpräglade murarna har fått sin böljande form för att konstruktionen gör murarna stabilare, eftersom de kan stå emot ett större tryck från sidorna än raka murar av samma tjocklek.
På så sätt kan britterna bygga stabila murar av betydligt färre tegelstenar än i resten av världen.
Böljande murar förekommer framför allt runt fruktträdgårdar, där vågformen ger lä åt vind- och köldkänsliga växter – såsom vin och fikon. Av samma anledning sträcker serpentinmurar sig i regel i öst-västlig riktning. På så sätt vänder de ena sidan åt söder, där de kan absorbera och sedan avge värme från solens strålar.
Redan de gamla egyptierna visste att böljande murar kräver färre tegelstenar än raka murar för att vara stabila.
Egyptierna byggde också serpentinmurar
De engelska serpentinmurarna tycks ha byggts på 1600-talet av nederländska ingenjörer, som hämtats till England för att hjälpa till att dränera våtområden i landets östra delar.
Men idén om böljande murar är varken engelsk eller nederländsk. Arkeologiska fynd har nyligen visat att de gamla egyptierna byggde serpentinmurar för omkring 3 350 år sedan.
I april 2021 kunde en grupp egyptiska arkeologer meddela att de hade grävt ut en enorm ruinstad i närheten av staden Luxor, och som daterats till cirka år 1350 före Kristus. Flera av de murar som löper genom staden påminner påfallande mycket om de konstruktioner som uppfördes i England cirka 3 000 år senare.