Gråhäger (Ardea cinerea)
Gråhägerns höga hesa kraxande skulle hamna högt om det gjordes en omröstning över fågelvärldens fulaste läten. Men fågeln som sådan är desto snyggare där den står blick stilla och lurar på byte i en strandkant.
Många gånger säger man bara häger i vardagligt tal, men eftersom det under 2010-talet har etablerats ytterligare en bofast hägerart i vårt land (ägretthäger) och en till kan vara på väg (silkeshäger) är det numera säkrast att använda hela artnamnet: gråhäger.
Gråhägern bor gärna i kolonier som kan omfatta mer än 20 bon, placerade högt upp i träden. Därifrån gör fåglarna utflykter som kan vara flera mil långa för att söka föda – inte minst fisk, som fåglarna smyger sig på, vadande i vattenbrynet. Men också sorkar och möss ingår i födan, och därför kan man ibland se hägrar vanka omkring på åkrar och fält, särskilt under sensommaren när de unga hägrarna ger sig av från kolonierna och sprider sig i olika riktningar. Senare flyttar hägrarna söderut, några kan övervintra vid öppet vatten i vårt land, andra ger sig av ända ner till Nordafrika.
Hägern är en av våra största fåglar, dess längd är cirka 100 cm och i flykten, då fågeln drar in den långa halsen, kan den påminna om en örn och skrämma mindre fåglar.
(Ardea cinerea)
