Värdera din dalahäst!

Har du ställt undan dalahästen? Ta fram och kolla på den ordentligt. Dalahästar är nämligen hett. Auktionspriserna går upp. Det är hausse på ”dalahästbörsen”.

I januari gick två dalahästar för 46 000 kr hos Uppsala Auktionskammare, utropet var 4 000 till 5 000 kr. Första helgen i februari såldes två hästar för 26 000 kr/styck hos Dalarnas Auktionsbyrå. I höstas klubbades en pålle hos Kolonn/auctionet för 71 500 kr.

Förr tillverkade man dalahästar i nästan var och varannan by i Dalarna. Bara runt Mora fanns det fyra så kallade hästbyar: Bergkarlås, Vattnäs, Risa och Nusnäs. Där satt familjer och täljde och krusade (målade mönster) på gårdarna. Numera är Nusnäs dalhästarnas Mecka där de flesta tillverkas.

Idag är det två större tillverkare kvar. Grannas och Nils Olssons i Nusnäs.

– Ja, tänk att det fortfarande går att få lönsamhet i äkta hantverk, säger Christina Liljegren på Grannas.

Hos Grannas gör man omkring 100 000 hästar varje, tjugo procent går på export.

– Förra året var lite tufft och osäkert. Det var ont om täljare. Men då anordnade vi en del träffar och det visade sig att många var intresserade. Nu har vi fått en ny kvinnlig täljare vilket är mycket kul, fortsätter Christina Liljegren.

För ett antal år sedan vann Christina en resa till ön Sant Barthélemy i Västindien. När hon kom in på ett ställe såg hon en rätt stor dalahäst.

– Jag kunde med en gång se att det var vår Birgit Johansson som hade krusat (målat) den. Hon är 74 år och har målat sedan barnsben, hon hjälper fortfarande till idag, berättar Christina Liljegren.

Värdera din dalahäst!

 Det finns miljontals dalahästar, men ingen är den andre lik. Det är ett genuint hantverk med täljning och krusning (målning). Här är 10 pållar och detaljer du ska kolla på för att kunna se vem som har gjort din dalahäst och hur gammal den är.

Kolla detaljerna

 1. Vilken häst är det? Konstatera först om det är en så kallad Morahäst, den traditionella. Eller om det är en Ludvikahäst, Rättvikshäst, Bodahäst? De har annorlunda färger och mönster.

2. Märkt? Är den etikettmärkt och etiketten sitter kvar ska den finnas under magen.

3. Signerad? Om den är signerad, så finns signaturen under magen. Kan också finnas under en fot.

4. Gåva? Om någon har fått den i gåva med sitt namn eller datum på syns det på sidan under halsen.

5. Öronen? Är öronen kluvna eller sitter ihop? Äldre hästar kan ha delade öron, tillverkades mellan 179 och 1950.

6. Halsen. Är halsen lång i förhållande till kroppen? Då kan det vara en äldre häst.

7. Hovarna. Vänd på hästen och se om den har färg under ”fötterna”? Är den träfärgad är den med största sannolikhet tillverkad innan 1950-talet. Då började de större tillverkarna att doppa hästarna i färgbad och därmed fick också ”fötterna” färg.

8. Krusningen/målningen. Eftersom det är olika personer som målar hästarna för hand finns inte två exakt likadana. Det kan vara små skillnader. Men granska sadel, band, bläs, man, ögon och grimma. Även bringan och svansen kan se helt olika ut. En del har raka svansar, men en del har ”svängande” svansar.

9. Röd/orange färgen? Merparten av dalahästarna är röd/oranga. De äldsta är målade med så kallade blymönjefärg, från 1950-talet är de målade i lösningsbaserade oljefärger och från år 2000 är de målade med vattenburna färger.