fira påsk med nytt antependium

I påskhelgen tar Lunds domkyrka i bruk det nya antependiet, mässhake och stolor.

– Ett spännande och ärofyllt uppdrag att skapa textilier för kyrkans bruk, säger Andreas Eriksson, konstnären bakom nyförvärven.

ntependium kallas de tyg i olika liturgiska färger som hänger framför altaret och som byts under året beroende på dagens och periodens tema och kulör. I Domkyrkan är det högaltaret som smyckas med antependium eller med ett altarbrun, ett kortare antependium mer som en bård, som gör att också altarets stenar blir synliga. Mässhaken är det capeliknande plagg som prästen är klädd i när han eller hon firar mässa och stolan det band som biskop, präst och diakon bär i gudstjänsten. Även dessa textilier följer kyrkoårets färger. Kläderna som prästen bär anknyter för övrigt till hur man var klädd på Jesu tid. Mässhaken representerar manteln. bakgrunden till att vi nu får dessa nya textilier till Domkyrkan är att den vita mässhaken från 1965 och det vita antependiet från 1929 börjar bli slitna och livslängden begränsad. För att kunna glesa ut användandet av dessa och för att se till att Domkyrkan har textilier av hög kvalitet i framtiden, fattade domkyrkorådet beslut om att göra ett nyförvärv. Genom de nya textilierna har vi möjlighet att göra ett avtryck från vår tid och ge ett bidrag till kommande generationers gudstjänstfirande. Särskilt glädjande är det att detta sker under jubileumsåret 2023 då kryptans högaltare fyller 900 år.

Valet av konstnär föll som sagt på Andreas Eriksson. Han är en av Sveriges mest välrenommerade konstnärer såväl nationellt som internationellt. Han är företrädd bland annat på Centre Pompidou i Paris och han representerade Sverige vid Venedigbiennalen 2011. Hans ateljé finns i Medelplana och Lidköping. En anledning till att just Eriksson var aktuell när det gällde att ta fram ett nytt antependium är att han under många år arbetat med stora textila verk i nära samarbete med konstvävare. kunskapen och erfarenheten av att arbeta med textila verk gjorde honom särskilt lämpad för uppdraget i Domkyrkan. Samtidigt som hans strävan att i väven synliggöra det osynliga också knyter an till ett teologiskt perspektiv – hur materialiteten kan vara bärare av det gudomliga. Som när vi i mässan i brödet tar emot Kristi kropp men också i förståelsen av vår tillvaro som berörd av helig närvaro.

– Jag började intressera mig för själva målarduken och såg hur denna vävda yta är en helt egen värld. Det blev startpunkten för ett utforskande arbete där jag prövade att låta det som redan fanns närvarande i duken träda fram, säger Andreas Eriksson.

Andreas Eriksson och hans medarbetare använder lin från olika tider och platser. Garnet får naturliga färgskiftningar beroende på växtförhållanden och beredning. Skiftningarna blir en del av verken.

u född 1975 i Björsäter u bor I Medelplana, Västergötland

Utbildning: Kungliga konsthögskolan, Stockholm u gör Verksam som konstnär med målning, fotografi, skulptur, film och grafik. u mer Ledamot av Konstakademien sedan 2014. uppdraget var att göra ett vitt antependium och en vit mässhake. Vita liturgiska textilier används vid festdagar och eftersom påsken är den främsta högtiden blev det naturligt att påskens händelser är präglande för symboler och tematik i textilierna. antependiet gestaltar mötet mellan det svenska linlandskapet och det bergiga landskapet i Det heliga landet. Det är vävt i ett enda stycke nedifrån och upp i oblekta och blekta nyanser. Symbolerna i sin tur är vävda i fin tråd i svart och guld. I antependiet ser vi korset framför gravens öppning. Andreas Eriksson har plockat upp guldfärgen från altartavlan och låter den återkomma i graven eller grottan.

– Det var viktigt för mig att besöka Domkyrkan och att ha med mig ett samtal om rummet, liturgin och textiliernas användning in i arbetet, säger Andreas Eriksson. Jag slogs av naturmaterialen i kyrkan och insåg tidigt att jag ville skapa ett möte mellan linet som naturmaterial och de material som finns i Domkyrkan. Sten, trä metall.

Inspireras av landskap och naturen.

Ställer ut i Domkyrkans krypta i höst. Utställningen öppnar den 16 september.

– Jag åkte till Lund med en första skiss där jag tagit fasta på påsken. Tillsammans resonerade vi om symbolerna och hur förhållandet mellan korset och den öppna graven skulle kunna framställas, säger Andreas Eriksson.

Guldet är påtagligt även i mosaiken vilket binder samman helheten absid och högaltare ytterligare. Bland symbolerna finner vi sädesax, fiskarna i floden, den heliga Anden i en duvas skepnad och fotavtryck i en klipphäll som ett tecken för Kristi himmelsfärd.

Andreas Eriksson berättar att han var tvungen att hitta symboler som bildmässigt fungerade med väven. Grottan var redan innan en favorit som visuellt element och han har tidigare gjort en lång serie med målningar som behandlar just grottan. Fågeln som svävar över grottan, fotspåren som lämnar något efter sig och fiskarna som simmar skapar riktningar och rörelser i bilden. redan under sommaren 2021 hade vi möjlighet att följa arbetet med antependiet i den utställning med Andreas Erikssons vävar som presenterades på Skissernas museum. Här visades skissmaterial för mässhaken och antependiet. Konstväverskorna Sara Eriksson och Maria Andersson filmades när de arbetade vid vävstolen. Utställningsbesökaren kunde följa verksamheten i realtid via direktsändning.

– Först satt jag och ritade symbolerna i datorn men det blev stelt. Då satte jag mig och på ett direkt och naivt sätt ritade med pastellkritor och det var först då jag hittade hur de skulle se ut. Jag behövde en slags naivitet och nästan barnslig direkthet för att hitta rätt, berättar han.

– Ja, det var ju nästan som en tanke att ut- ställningen och uppdraget låg samtidigt i tid! Vi såg alla potentialen i att lundaborna skulle kunna följa framväxten av antependiet. Det blev som en treklang mellan Skissernas, Domkyrkan och ateljén, berättar Andreas Eriksson. antependiet vävdes efter Erikssons skisser. Ett arbetssätt som medger viss improvisation och lösningar längs vägen. Inte minst krävs ett nära samarbete mellan de två väverskorna som arbetar tillsammans på väven.

Parallellt med antependiet växte mässhaken fram. Tyget till mässhaken och stolorna är vävt av Hans Thomsson i damastteknik. I denna teknik är arbetet som görs med varpen, innan vävprocessen tar sin början, helt avgörande. Även här kan bilden sägas framträda ur själva väven. Tyget till textilierna för Lund har ett grundmönster av kors som skänker struktur och rörelse i tyget. Mässhaken kommer även att bära ett annat viktigt tecken för Domkyrkan –Laurentius symbol, halstret. På det sättet blir fler sidor av andreas eriksson i höst I höst får vi möjlighet att möta fler sidor av Andreas Erikssons konstnärskap. I höstens utställning i kryptan visar vi måleri av konstnären. En stor målning kommer att inta kryptan och gå i dialog med rummet. Liksom antependiet tecknar ett landskap är Erikssons målningar också ofta som landskap och rum vi inbjuds att träda in i. I meditation och reflexion. berättelsen om Sankt Laurentius del av de nya textilierna. Vi påminns om hans humor och om hans omsorg om de fattiga. Förankrad i sin tro vann han seger. Den levande palmkvisten som Laurentiusskulpturen i högkoret bär återkommer i guld på de nya stolorna. Halstret på mässhakens rygg är målat. Detaljerna på mässhake och stolor i form av palmkvistar och kors, är broderade. Broderiarbetena har utförts hos Selskabet for Kirkelig Kunst i Köpenhamn.

Utställningen öppnar 16 september kl 10.30.

Textilkonservator Ingeborg Skaar har sytt mässhaken och stolorna av det färdigvävda tyget. Ett grannlaga arbete då kläderna också ska fungera i gudstjänstbruk och kunna passa präster med olika kroppsmått.

För monteringen av antependiet i Lund ansvarar Domkyrkans textilkonservator Cajsa Hallgren. •