Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

TECHWORLD PRESENTERARJÖRGEN STÄDJESTEKNIKALITETERFoliehatt - nej tack!10Kommer mikrovågsstrålningenstekaoss som i en mikrovågsugn?En tripp till 120 000stjärnorMed Cosmonova somrymdskepp ger vioss rakt ut i världsrymden.Med en renderfarm i byrålådan26Avancerad animeradfilm meddatorn i garderoben.Tågen styrs av reläer från1950-talet!Därfö krockar intetågen i Stockholmstunnelbana!14... med mera!

Så blev exjobbet en tripptill 120 000 stjärnorMed Cosmonova som rymdskepp ger vi oss rakt ut i världsrymden. TechWorld sitter vid rodret,eller snarare vid Uniview, ett visningsprogram från svenska SCISS som installerats imånga planetarier världen över. Som vanligt, när det är svenskt, är det ordentligt gjort ochordentligt genomtänkt, in i minsta detalj.Text, foto & grafik: jörgen städjeCosmonova, Imaxbion i NaturhistoriskaRiksmuseet i Stockholm, har nyligengenomgått en teknisk upprustningoch försetts med ett nytt planetariesystemoch sex nya digitala projektorer. Den 16 årgamla Imaxprojektorn är inte lika het längre,nu börjar Imaxfilmer distribueras i formav digital information avsedd för multiprojektorsystem.Den stora svarta lådan i mitten av kupolen,där Imaxprojektorn kommer upp, användsallt mera sällan. Det är sex hd-projektorermonterade runt väggarna som allt oftarefår göra jobbet. De visade sig ävenpassa utmärkt som planetarieprojektorer.Ett par Linköpingsteknologer har skrivitett 3d-visningsprogram för Digital Universe,en databas från American Museum of NaturalHistory i New York som för närvarandeinnehåller 120 000 stjärnor. Det hela började2004 som ett examensarbete i New Yorki ett samarbete mellan Tekniska högskolanJörgen Städjes | 2 | Teknikalitetervid Linköpings universitet, LiTH, och HaydenPlanetarium. Ganska snart blev det ettföretag kring idén och nu har SCISS kontori Stockholm och San Francisco. Examensjobbetgick egentligen ut på att hantera storaskalor av information, att kunna visa ettsolsystem, stjärnor och galaxer samtidigt isamma context, för användning i HaydenPlanetariums kupol. Hayden Planetariumsammanställer mängder av stjärndata ochville kunna visa allt på sitt

Vi laddar upp inför en körning i Uniview. Programmet kan visa detmesta, fysiskt eller virtuellt, som rör sig i rymden. Du ser jorden i mittenoch de gröna banorna är satellitbanor, i låg jordbana innerst, gpssatelliternai mitten och den stora gröna ringen är de geostationäratv-satelliterna. Det blå är jordens magnetosfär, alltså den svans avmagnetfält som dras ut i solvindens spår.Så här ser det ut på lekplats... förlåt operatörsplatsen när mankör Uniview. Rött ljus används för att inte förstöra mörkerseendet.Även Uniview kan köras i nattläge, medopto-kemisk-ekologiska metoder. Man hänger ett ark röttstrålkastarfilter framför skärmen.Sex servrar samarbetarCosmonovas kupol fylls med världsrymdmed hjälp av sex projektorer sommatas från sex animeringsservrar, eller”renderingsnoder”. Den sjunde servernkallas masternod och det är den man använderför att styra universum. Den användsockså för att ladda upp nya uppdateringar,av programmen och framför allt avuniversum, när sådana blir tillgängliga.Ur de sex servrarna kommer varsin videoledningsom går vidare till en särskild serverför geometrikorrektion från företagetMercator. Den korrigerar för att projektorernasitter i kanten av kupolen och dessutomför kupolens kurvatur. Den servernär ett litet underverk i sig: den tar in sexvideokanaler, kodar om och vrider till videonoch lämnar ut sex nya, korrigeradevideokanaler.Bildservrarna i sina rack. Vänsterrackeninnehåller de sex renderingsnoderna,medan den till höger innehåller master-noden(längst ned) och de två servrarna förstereoprojiceringssystemet (för 3d-film).De sistnämnda har absolut inget med Univiewatt göra.Alla sex noderna har varsin kopia av universumdatabasenlokalt och får order frånmasternoden vilken del av den som skaprojiceras och vilken bildvinkel som gällerför just den projektorn. Vid åkningar ochzoomningar ”flyttar sig” alla noder genomdatabasen synkront. Datakraften hade interäckt om man skulle ha utrustat en endaserver med sex grafikkort. Och ändå blir dettrögt när man väljer att visualisera förmånga saker på en gång, till exempel bådemikrovågsbakgrund, Vintergatan och allakvasarer. Då är man uppe i flera tiotusentalsobjekt, som ska renderas individuellt,med rätt färger, storlekar med mera.Jörgen Städjes | 3 | Teknikaliteter

Den långa resanNu ska vi se vad Uniview går för. Vi ska resa så långt det över huvud taget är möjligt.Vad är det vackraste i universum? Våregen jord förstås, och vi börjar, svävandepå en höjd av 18 000 kilometer, ungefärhalvvägs ut till den geostationära banan.De blå ringarna i bakgrunden visar ställendär man har funnit stjärnor medexoplaneter. Universums hemligheter ärmed oss hela tiden, trots att vi betraktarvår egen kära jord.Vi tar ett jättesprång utåt och hamnarmed ens utanför Vintergatan. Känslan närman drar musen åt sig och med ens sveperut ur solsystemet och Oortmolnet, barabrakar på fortare än ljuset och stannarutanför galaxen, är svår att förklara.Vi har nu kommit långt utanför vårt synliganärområde och befinner oss på cirka 10upphöjt till 8 solsystemsradier avståndfrån jorden. Alla prickarna är galaxer, urgamlaobjekt som såg ut så här bara tremiljarder år efter universums skapelse.Anledningen till att de tycks spruta ut ikvastar är att man inte känner till alla objekteftersom dammet i vår galax skymmersikten.Vi har kommit till den yttersta gränsen,universums bakgrundsstrålning som avbildaspå 13,7 miljarder ljusårs, eller 10,6gigaparseks avstånd. Den är egentligen enbild av hur universum såg ut strax eftersin skapelse för 13,7 miljarder år sedan,just i det ögonblick då ur-universum kallnattillräckligt mycket efter Big Bang föratt normal materia skulle kunna formasoch stråla.Jupiters måne Io är planetens mest spektakuläramåne. Den är gul av svaveldammsom under årmiljonerna har sprutat uppur vulkaner. Vulkanerna hålls vid liv avJupiters enorma gravitation som ständigtrör om i Ios inre. Tittar man närmare påde Galileobilder som används här hittarman flera aktiva vulkaner.Achernar, Er Rai, Miaplacidus med flera äralla stjärnor kring vilka man har hittatexoplaneter. Uniview kan märka ut allaexoplanetsystem med blå ringar. En dagfår vi direkta bilder av exoplaneterna. Dåkommer de att dyka upp som tredimensionellaobjekt i Uniview, var så säker.multiprojektorsystem tillsammansmed ett korrekt solsystem utan hack,hopp och scenbyten.SCISS marknadsansvarige Jan Warnstamförklarar:– Vi kan lätta från jorden och snabbtkomma ut utanför vår galax och förflyttaoss ut till mikrovågsbakgrunden i ett endasvep. Det är det som är det fina med det härprogrammet, även om man blir sjösjuk närman gör det allt för fort. Våra konkurrentersprogram kräver att man aktivt byterscener när skalorna förändras för mycket.Hos dem kan man inte landa på Mars och inästa ögonblick färdas utanför galaxen utanatt förlora precision.Koordinatnät och konstellationslinjerInte nog med att programmet ska kunna visualiseravärldsrymden ordentligt, av ett braastronomiprogram förväntar man sig enmängd olika koordinatnät i rymden. Människanbehöver olika hjälpmedel för att förstådet oändligt stora som en människohjärnaegentligen inte kan förstå. Därför finnsflera typer av koordinatnät, konstellationslinjermed mera. Ett sådant system är Oortmolnet,som är gränsen för solens påverkani universum.Det finns ett antal sätt att förflytta sig irymden. Håller man ned högerknappen ochdrar musen åt sig zoomar man utåt och hållerman ned vänsterknappen och drar, vridersig världsalltet. Det kallas för Star Trek-läge.Jörgen Städjes | 4 | TeknikaliteterDå kan man färdas fritt. Ljushastigheten äringalunda gränsen. Man tar sig från jordentill universums yttersta gräns på bara ettpar sekunder. Blev du putt, Einstein?Gasar och bromsar gör man genom attdra olika fort och när man släpper musknapparnabromsar universum mjukt, eftersomdet finns friktion inlagd. Alternativtkan man klicka på en planet eller stjärna ien lista och välja ”Fly to” i en meny så görprogrammet en snygg flygning till sagdaställe. Väljer man i stället ”Jump to” hamnarman vid destinationen på en gång.Rent logiskt är objekten uppdelade i avdelningarnaSolar System, Milky Way ochExtragalactic. Det är också kring dessa destora skalförändringarna sker, även om

3 saker som gör Uniview uniktUniview ger nya perspektiv. De1 ursprungliga planetarierna var avseddaatt visa himlen från jorden. Nu kanman flyga fritt i universum. Man får ettperspektiv som bara astronauter hadetidigare.SCISS jobbar mycket med klimatforskare.Wow-känslan i systemet får2folk att förstå att jorden är en viktig planetsom man ska vara rädd om. När man harfarit runt i rymden och kommer tillbaka tilljorden är det något speciellt.Möjligheten att skalera fritt och3 zooma från en gatubild ut till galaxenger en aha-upplevelse av stora mått. Människorkan fås att förstå sammanhangenom man alltid kan åka tillbaka till jorden påett enkelt sätt."Vi behöver olika hjälpmedel för att förstådet oändligt stora som vår hjärna egentligeninte kan förstå."betraktaren inte märker dem.Precis som i ett datorspel har man en databasmed objekt att visualisera, men desom ligger längre bort visas inte lika noggrant.De som är ännu längre bort är heltenkelt avstängda. Vänder man sig om i världenfår man en ny mängd objekt att visualisera, medan andra stängs av i stället. Stjärnorpå långt håll i rymden är ett specialfall.När man befinner sig på jorden spelar detingen roll om stjärnorna renderas tredimensionellt,det skulle ändå inte märkas.Så får man tag i mera universumVåra kunskaper om universum förändrashela tiden. Nya, förvånande rön väntar medvarje nytt rymdteleskop vi skickar upp, ochdessutom i allt flera våglängdsband.De två nya stjärnorna just nu är ESA:sHerschel och Planck, två rymdteleskop somska kartlägga rymden i ett helt nytt våglängdsband,terahertzfrekvenser, vilket ärett slags mellanting mellan mikrovågor ochvärmestrålning. En kartering av det här områdetlovar helt nya upptäckter kring universumsskapelse.När ett planetarium så önskar kan man fånya uppdateringar till sin stjärnkatalog frånSCISS. SCISS samlar i sin tur in dem frånolika källor via sitt samarbete med AMNHDigital Universe, Nasa, ESA – ja, listan kangöras väldigt lång. AMNH tar hand omuppgifterna och kodar om dem så att depassar i Speckstrukturen i Digital Universe,som är ett av flera dataformat Uniview kantolka, och lägger till dem i databasen.Databaserna som till slut blir Digital Universeuppdateras olika ofta. Nya versionerav Uniview släpps automatiskt med senasteDigital Universe. I Nasas satellitbildsprojektGlobal Current View tankas bilder från Modissatelliternain hela tiden. De kan vara såfärska som bara sex minuter. I övrigt finnsdet patchar på internet som kunderna kanhämta så ofta de önskar.Up, up and away"Ooohh, aahh!", var TechWorlds endareaktion, när världsrymden flög omkring iCosmonovas kupol. Det är sällan vi reagerarså inför ett gränssnitt. Uniview är somett Google Earth som går på steroider, medextra av allt.– Ja, vi är rätt så stolta över vårt navigeringssystem.Det är lågpassfiler på alla rörelserså det blir snyggt hur man än gör, sägerJan Warnstam.Vad tycker vi då när vi har sett Uniview?Vi vill ha ett så snart som möjligt. Tyvärrsäljs det i dag bara för institutionsbruk ochinte till hemanvändare. Utvecklingen avprogram tillsammans med stora institutionersom Nasa och internationella planetarierbetyder att SCISS får mycket professionellfeedback.Hemanvändare skulle kräva allt förmycket support, och det är sådant somSCISS organisation på nio personer inte kanklara just nu.Framtiden då? SCISS väntar på ESA:sGaiasond som ska katalogisera ungefär fyramiljarder stjärnor. Dessutom väntar man påatt datorerna ska bli lite starkare. Sedan ärdet bara att tanka in och börja resa runt.» Jörgen StädjeSå går du vidare» SCISS AB presenterar sig på www.scalingtheuniverse.com.» SCISS samarbetspartner Global Immersionsom bygger planetarier: www.globalimmersion.com» Material till artikeln hämtades påCosmonova: www.cosmonova.se» Projektorerna kommer från Norge:www.projectiondesign.com» Digital Universe: www.haydenplanetarium.org/universe/aboutJörgen Städjes | 5 | Teknikaliteter

Fullträff. Den ryskaubåten L-3 får in enträff på Goya. Barnmatenstänker åt alla hållmedan det animeradefartyget bryts itu ochbubblar sig ned motden animerade havsbotten.Med enDet är inte längre endast Industrial Light and Magic förunnatatt ha renderfarmer som skapar verklighetstrogen animeradfilm. Du kan ha en i garderoben, i en vanlig Helmerbyråfrån Ikea. Det har Jan Jansson i Uppsala.Text, foto & grafik: jörgen städjeLåt oss säga att du behöver massor avprocessorkraft, i princip en superdator,men det ska vara så billigt att det kanrealiseras hemmavid. Då köper du sex moderkortmed plats för riktigt mycket minne, likamånga nätaggregat och en bra låda att hadem i, nämligen en Ikeabyrå vid namn Helmer.295 kronor känns som ett bra pris påhöljet till en renderfarm. Det är i klass medvad lådan till en enda, vanlig dator kostar.Jan Jansson är grafiker, fotograf och datorbyggaremed stram budget. Turligt nogfinns det massor av oväntat billig hårdvaraatt hitta. Det behövs, eftersom animering avfilm drar massor av processorkraft. JanJansson renderar händelser i spelfilm som3d-animationer på beställning åt olika filmbolag.Scenen byggs upp i animeringsprogrammetMaya och skickas till hans hembyggdakluster Helmer för slutlig rendering.Helmer är inrymd i en byrå av stålplåtmed samma namn från Ikea.Varför blev det just Ikea?– När jag köpt hårdvaran var jag pank.Att köpa datorlådor för tusentals kronorstyck var inte att tänka på. Helmer hade istort sett rätt mått från början. Den behövdebara lite isolering och några tvärslåar och såvar det klart. Moderkorten ligger bara pågejdrarna som byrålådorna skulle glida på.Och eftersom det var sex byrålådor fick detbli sex moderkort.65 nanometer till bra prisHur hittade du hårdvaran?– Jag brukar sitta på nätterna och kammaigenom internet och så råkade jag hitta dehär Gigabytekorten, som verkade riktigt bra.Jag får en bra magkänsla av Gigabyte.Fakta om Helmersystemet» Byrå Helmer (Ikea)» 6 stycken GigabyteS-type-moderkort med24 gigabyte arbetsminne(med plats för48 gigabyte)» 6 stycken Intel Quad2,4 GHz Core 2 Duoprocessorer» 6 stycken 500 wattsnätaggregat (100 kronorstyck)» 12 Zalmanfläktar,tysta och billiga (15 kronorstyck)» Datalagring: VIA C7-PC med 2 stycken 500gigabytediskar speglade,driven av BSD FreeNAS» 6 stycken 160 gigabytesata-disk för swap» Reläkort för resetsignalerna» Effektförbrukning:400 watt tomgång, 800watt i arbete» Övrigt: en åttaportarsväxeloch en Belkintrådlös åtkomstpunktJörgen Städjes | 6 | Teknikaliteter

Lättlagat. Moderkorten var ovanligt billiga. Jan frågar sig fortfarandehur man kan få så mycket kraft för bara ett par hundringar.Processorer, fläktar och annat monterades i rustikköksmiljö.Fläktar skönt. Det gick åt många fläktari Helmer och Zalmans 15-kronorsfläktarvar mycket tystare än andra,betydligt dyrare fläktar.Färdigmonterat. Det hårdaste jobbetvar att såga ut hål för alla fläktar.Här ser du Helmer bak ifrånmed alla delar monterade.Perfekt passform. Här har ettpar av moderkorten monterats.Jan har låtit gejdrarna, som byrålådornaska löpa i, sitta kvarsom hållare för moderkorten.Byrån Helmer är måttanpassadför atx-kort.På vädring. Jan sågade ut ett antal hål i byråns baksida och skruvadefast fläktarna och nätaggregaten. Nätaggregaten på 500 watt hademycket stora och därmed tystgående fläktar. Aggregaten monteradesom lott för att underlätta luftflödet.Viktigt verktyg. Så här ser Helmerut i dag, i praktisk drift. Detstrukturerade kablaget på golvetinnefattar switchen, den trådlösaaccesspunkten samt diverseups:er. Jan håller i det viktigasteverktyget för Ikea-byggare: insexnyckeln.Ovanpå Helmer ser dureset-kortet.Fiffig fjärrstyrning. Man skaffar sig mer datorkraftgenom att helt enkelt bygga sammadator flera gånger och koppla ihop dem.Helmer är byggd på enklast möjliga sätt,med de sex moderkorten hopkopplade medgigabit ethernet i en vanlig switch och lagringsom sker i en särskild, billig dator. Moderkortenhar dessutom varsin mindrehårddisk att swappa på. Styrning och övervakningsköts från en vanlig bärbar Macmed trådlös anslutning. Man måste kunnaligga i sängen och köra sitt system.Jörgen Städjes | 7 | Teknikaliteter

Så gjordes filmen om Goya-incidentenDet norska skeppet Goya användesav tyskarna för atträdda 6 100 tyska soldateroch civila undan Röda Arménsframryckning på denpolska Hel-halvön. Den 16april 1945 siktades konvojenav den sovjetiska ubåtenL-3 och Goya sänktes iGdanskbukten klockan23.52. Fartyget bröts påmitten och sjönk på 76 metersdjup i den isiga Östersjön.Endast 183 personerräddades. Fartyget upptäcktesmed sidskannande sonarår 2002. Det är denna sorgligahistoria som Jan Janssonhar skapat en animation av.Först måste man bli båtbyggare.Autodesk Maya är bland annatett cad-program där mankan bygga modeller av båtaroch flygplan och klä in demmed en ytstruktur, textur, tillexempel baserad på digitalbilderav kamouflage, sten,rostig plåt eller vad som helst.Nästa steg är att placera utmodellerna på lämpliga ställenpå det animerade havet, placeraut och rikta kameran samt bestämmahur ljuset ska falla isekvensens första bild. Explosionerblir aldrig bra om de animeras,det ska vara äkta vara.Därför kommer Jan Jansson attLeder arbetet. DrQueue är ett enkeltprogram som visarhur det står till medexekveringsköerna.Det är också DrQueue som ser till atthålla alla processorerfulla med jobbhela tiden.lägga på flera lager av filmadeexplosioner ovanpå animeringen.Men explosionen lyser inteupp havet på det bakomliggandeanimationslagret, utanman måste lägga in syntetiskaljuskällor för detta– de röda asteriskerna iskärmbilderna.Animationen byggsupp i flera lager. Det lagersom ligger längst bakär själva Maya-animationendär fartygen är uppbyggda,där torpeden faroch Goya bryts sönder. Lagretframför kommer att innehålladen del av explosionen som avbildarhur vatten kastas upp ikaskader, belyst underifrån avexplosionen. Det främsta lagretvisar hur allt brännbart, exempelvisbränsle, exploderar.Animationen byggs sedanupp genom att man skapar såkallade keyframes. Modellernaoch kameran ställs i ett utgångslägevarpå man går fram500 bilder till nästa keyframe,där man placerar kameran ochmodellerna på nytt lite längrefram i handlingen, spolar framytterligare 500 bilder till nästakeyframe och bygger om scenensom den ska se ut och så vidare.Sedan fyller Maya själv i medalla rörelser och kameraåkningarmellan keyframetillfällena.Därefter kryssar man i såmånga rutor som man har rådmed i avdelningen realism,rörelse oskärpa, skärpedjup, diffustljus, vilken typ av skuggningman vill ha, om det hela skaray-tracas och så vidare. Ju mertillgänglig datorkraft, desto flerrutor har man råd att kryssa i.Resultatet av Mayas åkningarblir en lista med tider, platser,parametrar och modeller som ärråmaterialet till den slutliga animeringen.Det är denna listasom Helmer ska rendera.När Blender har tuggatklart på råmaterialet finns varjebild att hämta som en Targabildi hd-upplösningen 1 080 xDet känns som om det är trygga grejor.Just då hade 65-nanometersprocessorer kommiti butikerna och jag fick tag på dem löjligtbilligt. Jag hade kunnat köpa 90-nanometersmycket billigare, men de hade blivit varmareoch därmed skulle fläktarna ha blivit så bullrigaatt vi skulle ha blivit tokiga av det.Mer på webbenEn mycket utförligare versionav den här artikeln hittar dupå techworld.se/jorgenJan Jansson funderade mycket på hurmycket primärminne han skulle ha. Renderingkräver massor av minne och vad händernär det tar slut? I Linux går det ganskabra och systemet börjar swappa, men omman kör i Windows eller på Mac brukar detofta krascha.Fyra gigabyte minne räcker– Jag ville ha så mycket minne som möjligt,helst åtta gigabyte. Jag fick olika typerav minne men ville inte riskera oförklarligakrascher, så jag satte bara i fyra gigabyte tillJörgen Städjes | 8 | Teknikaliteteratt börja med. Det räcker alldeles utmärkt.Nätaggregaten råkade bli 500 watt för devar billigast. 100 kronor styck är inte mycketatt prata om. Sedan var det lösfläktarna.De dyra grejorna är sällan bäst. Zalmanfläktarnasom jag råkade hitta var tysta ochsnälla och kostade bara 15 kronor styck.Det går inte att förstå varför andra fläktar,som kostar mer än 100 kronor, är bullrigareoch sämre. För att kunna göra reset på valfriHelmer-dator från arbetsstationen använderJan Jansson ett reläkort med åtta reläer somhelt

Så gjordes filmen om Goya-incidenten1 920 bildpunkter. Varje scenlagras i en katalog.Nu får After Effects börjajobba. Animationen är utförd iflera lager som renderats var försig och de olika lagren ska nu slåssamman. Det kallas compning, ellerrättare compositing. Det är idetta skede som man skär utlämpliga bitar ur explosionsfilmernaoch blandar ihop dem medden underliggande animationen.När allt är sammanslaget tillett lager slår After Effects ihopbilderna till en scen och lagrarden i det format som filmbolagetönskat. Scenerna läggs ut på Jansftp-server och kan hämtas avfilmbolaget.Modellbygge. Jan Jansson har byggt ubåtenoch alla fartyg som trådmodeller i Maya. FartygetGoya har byggts i två upplagor, en intaktoch en som är avbruten på mitten. Den avbrutnavarianten har extra trasiga balkar somsticker ut. De röda pilarna är infallande himmelsljusoch de röda punkterna är ljuskällorfrån explosionen.Förhandstitt. För att få en någorlunda uppfattningom hur ljuset ligger och kunna placeraut de extra ljuskällor som belyser modellenoch havet vid explosionen (som sker påett annat lager) betraktas bilden med enkelså kallad shading i Maya.Skarpladdat. Jan Jansson har använt det lokala grustaget ochen sprängvänlig kamrat som riggat upp en trevlig bränslebomb,som han sedan filmat. Vattenkaskaden skapades genomatt han sprängde en förpackning barnmat.Blandat. Adobe After Effects kan blanda flera lager film. Jananvänder en bana och skär ut en nattfilm av en explosion. Detsvarta ersätts med transparens, explosionslagret läggs ovanpåanimationen och båda körs samtidigt.Stora filer. ”De här dataseten från side scan sonar är sjukt stora.” Jan Janssonpekar in i datamängden som levererats från ett sonarfartyg. Det har hittat ett svensktfartyg som han också håller på med en film om. Datafilen är en punktmängd på hela 400megabyte.enkelt kortsluter restbrytarsladdarna tillvarje moderkort på kommando från en enkel,hembyggd Linuxdator av typen NSLU2,som också sitter på Helmernätet och körsmed ett webbgränssnitt.NSLU-datorn är en väldigt flexibel hobbykonstruktionmed ARM-processor somJan Jansson har haft till en massa saker, somen robot, en vindmätare med mera.Utanför lådan sitter sedan en helt vanliggigabit ethernetväxel som håller ihopalltihop.Jörgen Städjes | 9 | TeknikaliteterInte en enda kraschDet går att vara ”grön” i smått också. Helmerdrar cirka 800 watt vid full belastning,och lika mycket har Jan Jansson kunnatskruva ned den luftvärmepump som värmerhuset.– Maskinvaran i filservern är också oerhörtunderskattad i allmänhet. Jag köpteden som ett rent impulsköp och stoppade iBSD Free NAS och det har bara fungerat.Det är en VIA C7 med inbyggd hårdvarukrypteringsom fungerar med Free NAS.Den har två speglade diskar på 500 gigabytevardera. Det är oerhört low-tech, men detfungerar bra.– Jag har aldrig byggt något sådant härtidigare, men jag joxade ihop det och detfungerade. Helmer har aldrig kraschat.» Jörgen Städje

Jörgen Städje gör upp med teknikens fienderFoliehatt - nej tack!”Mobiltelefoner, sladdlösa telefoner och trådlöst bredband alstrar mikrovågsstrålning. Omdosen blir för hög blir vi stekta som i en mikrovågsugn.” Så står det på en webbplats för allasom är rädda för allt nytt i samhället. Hur osant är det här egentligen?Sändare inopererad i hjärnan? Det har vi väl lite till mans. Drömmerdu mardrömmar ibland? Det är störningar i psykmatrisen somuppstår när Säpo kommer och byter batterier.Foliehattar på MITForskningsledarenvid MIT Media LabAli Rahimi ifördskyddskläder.Foliehatt modell fez.Mätlabbet på MITMedia Lab.På en skrämmarsajt på internetkan man läsa: "Dehar tittat in i min hjärna!Det är enda möjligheten till attde kan ha fått reda på allt.”Den är en i den långa rad avförvirrade desinformatörer somvill få oss att tro att det mestasom har ordet ”strålning” i titelnär antingen dödsfarligt eller användsav en hemlig organisationsom av något obskyrt skäl villövervaka oss alla.Teknikhat har alltid funnitsTeknikfientlighet har funnits sålänge det har funnits ny teknik.Den kan vara ekonomiskt ellerpolitiskt motiverad, men berorofta bara på ren okunnighet. Närjärnvägen kom ansågs det farligtatt färdas i högre hastigheter än30 kilometer i timmen, eftersomsjälen inte skulle hinna med(okunnighet). När Jacquard infördeden automatiska mönstervävstolenår 1801 kastade defranska arbetarna sina träskor ivarpen (politiskt). (Träsko heterpå franska sabot, därav ordet sabotage.)När Guglielmo Marconibörjade med radio vid förra sekelskiftetkrävde vissa att experimentenskulle stoppas för att de”kände varje morsetecken skärasom eld igenom kroppen”. NärCharles Babbage med engelskastatens pengar hade utvecklatden första räknande maskinen imitten av 1850-talet anställdeparlamentet expertutredaren GeorgeBiddell Airy – som tyckte attman lika gärna kunde räkna förhand – ”to get rid of Mr Babbageand his machine” (ekonomiskt).Det där sistnämnda fördröjdedatorrevolutionen i cirka 100 år,men inget av dessa försök sattestopp för teknikens framsteg.Foliehatten har varit känd sedan1927 då den förekom i enscience fiction-roman och sadesskydda mot telepatisk avlyssning.Sedan dess har den varit ett oumbärligthjälpmedel för paranoikersom velat skydda sig från spionage,tankestyrning och inopereradesändare i hjärnan, särskiltmap-avlyssning via satellit.Vad var då lämpligare än attett forskningsteam på det tekniskauniversitetet MIT i Bostonunder ledning av Ali Rahimi undersökteett par olika foliehattarför att se om de skyddade hjärnanfrån både in- och utläckanderadio? Resultatet blev en artikelkallad ”On the Effectiveness ofAluminium Foil Helmets: AnEmpirical Study”.MIT sågar foliehattarMan fann att foliehattarna visserligendämpade radiosignaler,men också att vissa frekvenseri stället förstärkes. De råkadesammanfalla med radioband somär reserverade för myndighetsbruki USA, varför forskargruppendrog slutsatsen att hattarnaegentligen förbättrar myndigheternaskränkningsmöjligheter.Alla hattar förstärkte 30 decibelvid 2,6 gigahertz och 20 decibelvid 1,2 gigahertz, oavsett varpå huvudet antennen placerades.Dessutom uppvisade alla hjälmaren markant dämpning kring 1,5gigahertz. Banden mellan 1,2 och1,4 gigahertz är avsedda för radiolokaliseringoch satellitkommunikation,medan bandet kring2,6 används för mobiltelefoni.Foliehattarna visade sig alltsåmotverka sitt syfte och utredarnasa sig hoppas att det avslöjandetska leda till utveckling av effektivarehattkonstruktioner.Jörgen Städjes | 10 | Teknikaliteter

Radiostationer ute i verklighetenDen mesta strålningen från Nackamasten går förbihögt uppe i himlen. Den ska räcka ända till Nynäshamn.Redaktionsteamet badar i tolvmegahertzstrålning i närfältet av en antenni Hörby. Uteffekten var 500 kilowatt. Det kändes riktig bra. Korna på ängenintill mjölkade blårandig mjölk, men det är sådant man får ta i ett kommunikationssamhälle.Sölvesborgs mellanvågsantenner. Här utsatte vi oss för näreffekterna av 600 kilowatt. Det var så havet runt omkring oss gick i vågor! Buskaroch träd intill var röda av strålningen. Jasså, var det höst? Förlåt.Jörgen Städjes | 11 | Teknikaliteter

En paranoid kontraskeptikervid namn Lyle Zapato har vittgåendekritik mot MIT-utredningen.Enligt honom är den störstabristen att utredarna inte tagithänsyn till den psykotroniskastrålningen, utan bara mätt vanligaradiovågor.Han förklarar i boken ”Psychotronicand AFDB Theory” atthjärnan bara kan påverkas avpsykotronisk strålning. Vanligaelektromagnetiska fält kan påsin höjd orsaka en känsla av enövernaturlig närvaro och då barapå små avstånd från sändaren.Sändare i hjärnanEn gång för många år sedan blevjag uppringd av TV Söder, en lokaltv-station på Södermalm iStockholm. De skulle ha ett pratprogramom den farliga strålningenoch ville ha med mig somsakkunnig.Det visade sig vara mest tanteri studion som alla hade någonform av övertygelse om att staten/CIA/Säpovar ute efter democh att de hade fått en sändareinopererad i hjärnan så att sagdamyndighet kunde läsa deras tankar.Jag undrade först när sändarenskulle ha opererats in. Undernattsömnen förstås, blev svaret.Därefter blev mina frågor litemer näsvisa. Hur kunde Säpooperera in sändaren utan att detblev några ärr? De hade kanskenågon operationsteknik som restenav den medicinska världeninte kände till?Tanterna började ilskna till.Jag påpekade att vi ännu inte vethur tankar formas i hjärnan ochän mindre hur man ska tolka signaleri medvetandet, men det varnaturligtvis helt irrelevant. Säpokunde minsann.Jag ville veta hur Säpo bar sigåt för att byta batterier i sändaren,men även den frågan föll påhälleberget. Det blev ganskamänga hårda ord och nyp ochknuffar och efter sändningen vardet ingen av paranoikerna somville tala med mig. Jag blev i stortsett utjagad ur studion.Jag satt och pillade med telefonenpå bussen en dag när enflicka klev på. Hon gick på migpå en gång:– Kan inte du stänga av telefonen?Jag blir sjuk av den.Det var fel person att fråga.Jag svarade:– Nej. Kan du bevisa att dublir sjuk av telefonen?– Jag mår så dåligt. Det finnsmånga amerikanska undersökningarsom bevisar att ...– Det gör det inte alls. Visamig en.– Jamen, det finns israeliskaundersökningar som ...– Det gör det inte. Visa mig enenda som är trovärdig.– Men telefonen sänder radiostrålning!– Det gör den inte. En gsmtelefonsänder väldigt sällan närett samtal inte pågår. Den lyssnarmest hela tiden på dispatch-kanalen.Men hon gav sig inte. Hontrodde benhårt att telefonen sändehela tiden och mina argumentom att batterierna då bara skulleräcka i en timme, fick inget fäste.Då pekade jag på masterna vidsidan av motorvägen.– Ser du Nackamasterna där?De sänder hela tiden. Flera hundrakilowatt (då, före digital-tv).Mobilnätet är ingenting mot det.Du borde vara död vid det härlaget.Men Nackamasternas farlighetkände flickan inte till.Välj valfritt symptomBildskärmar, decttelefoner, elektriskainstallationer i hemmet,kraftledningar, lågenergilampor,mobilbasstationer och -telefoner,tetraradio, transformatorstationeroch trådlösa datornät – alltdet här sägs skapa så kallad elsmog.De som drabbats av elsmogensförbannelse kan uppvisa enrad olika symptom, allt från andnöd,aptitlöshet, cancer, depression,dimsyn, domningar, dubbelseendeoch dåligt minne tillsömnlöshet, trötthet, utmattning,värmekänsla, yrsel och öronsus.Det vill säga ungefär vartendasymptom som den modernamänniskan känner till.Det är ganska lätt att hitta på”bevis” för att vad som helst ärfarligt. Här har vi ett typiskt citatsom saknar all underbyggnad,men låter väldigt vederhäftigt.Journalisten och författaren MonaNilsson påstår på sin webbsidaatt: ”Allt fler människor frånolika delar av världen vittnari dag om de symtom som beskrivsi mikrovågssyndromet ochkopplar dessa till trådlös teknik.Ett ökande antal läkare och expertervarnar för allvarliga konsekvenser.Mobiltekniken innebärrisker inte bara för människornautan för hela ekosystemet.Men riskerna har mörklagts ochtonats ner av industrin och myndigheterna.”Säg emot det om du kan!Hon fortsätter i Aftonbladet:”Strålning från bland annat mobiltelefoneroch trådlösa nätverkhar stigit drastiskt de senaste tioåren, vilket gör att sömnproblemenökar. Att mikrovågor [...]orsakar sömnproblem är käntsedan länge.”Hon kommer själv med förklaringen:”Det finns människorsom märker av att de får sömnproblemganska omgående efteratt en mobilmast satts upp i närhetenav deras bostad”Sedan avslutar hon: ”Det ärbevisat att mobilstrålning ökarsömnproblem och sömnproblemenoch försäljningen av sömnmedeli samhället har ökat samtidigtmed ökningen av mobilstrålningen.Upprepadestudier av hälsotillståndrunt mobilmaster har visatökad förekomst avsömnproblem blandde boende och fleralaboratoriestudierhar visat påverkanpå hjärnanselektriska aktivitetoch på sömnen.”Ett annat exempel är gruppenFolkviljan mot 3G som användersig av pseudovetenskap för attföra fram budskapet att manplötsligt, alldeles oförhappandes,kan bli elöverkänslig när manråkar prata i mobiltelefon ellernär en radiobasstation sätts uppnära hemmet.De försöker aldrig göra denomvända kopplingen att all desinformationom elöverkänslighetkan göra hypokondriker instabilaoch allt som behövs är en utlösandehändelse, som en nyuppsattmobilmast eller en brummandetransformatorstation.Vad säger psykologen?Vi har talat med Dan Katz, legitimeradpsykolog och psykoterapeutspecialinriktad på kognitivbeteendeterapi. Han har egenmottagning men undervisar ocksåpå Karolinska institutet ochStockholms universitet.– Jag tror säkert att folk verkligenupplever att de får sömproblemav mobilmaster om de haren mast i närheten, men det finnsmig veterligen inga kända naturkraftersom skulle kunna påverkadem. Jag vetatt det genomförtsblindtester,och man har intekunnat se att försökspersonernakunnatgissa bättre änslumpen om ensändare finnsi närheteneller ej.Men elallergidå,kan manvara överJörgen Städjes | 12 | Teknikaliteter

Elen finns överallt, men det finns skydd...Du troddefoliehattarbaravar förtöntar?De finnssom kommersiell produkt.För 540 kronor får du Swiss-Tulle Bobbinet huvudnätsom ger över 98 procentsskydd från mikrovågor upptill och med fyra gigahertzoch 24 decibel vid två gigahertz.Samma företag säljeräven ledande blusar, skjortoroch gardiner.Mitt rådtill allaelallergikerattrulla indig i aluminiumfolievarmenatsom ett skämt. Ända tills jag såg det här.Ska det vara en Faradys bur, kanske?Dämpning 30 till 48 decibel vid 200megahertz till 10 gigahertz. Tyget Dalikostar 690 kronor löpmetern. Du kan fåen färdig baldakin Naturell 160 Kombi isamma form för facila 22 500 kronor.Det finns också ledande sängomhängen,hattar och kläderatt köpa. En sänghimmel är välromantisk? Fast den blir kanskemindre romantisk när du får höraatt den kostar 11 900 kronor.Och i samma stund som prinsenstickerin huvudetbörjarTörnrosaskruvapå sigav elallergin.Elsanerad glödlampa.känslig mot el?– Där har blindtester inte hellerkunnat påvisa något, menmed mycket elapparater i ett rumuppkommer andra faktorer somkan påverka människor, som attluften blir väldigt torr. Det troligaär att de upplevda symptomenskapas av människors föreställningar.Vi är väldigt duktiga påatt se samband och i bland ser visamband som inte existerar.Inlärningsmekanismen är enkel att förstå. Vi utför en handlingoch tycker att det gick litebättre den här gången och då trorvi att det beror på den sak vi fokuseradepå, fast det kan finnastusen variabler som spelar in.– Det finns en positiv sida avdet här: placebo fungerar. E l-allergi skulle kunna vara den negativaplaceboeffekten. Människorfokuserar på någonting somegentligen inte är den påverkandevariabeln, men personerna fårpå olika sätt faktum bekräftat,de känner att de mår dåligt ochtänker att ”där är en sändare”och får misstanken bekräftad.– Det finns två mekanismer isammanhanget. Den ena kallasför perceptuell bias och innebäratt om du är rädd för någontingtenderar dina tankar att fokuseraspå detta någonting. Om dutill exempel är rädd för strålningkommer du att söka efter – ochhitta – vad du tror är farligastrålningskällor i din omgivning.– Dessutom finns kognitiv bias.Den innebär att när vi välskaffat oss en uppfattning omnågot har vi en tendens att försökahitta saker som bekräftarden uppfattningen och ignoreradet som motbevisar. Förmodligenmår man bättre av att harätt. Men det är inget tecken påpsykisk sjukdom.– Men sedan finns det människorsom tror att de har ensändare inopererad i hjärnan.Och det hjälper inte att man frågarhur Säpo kommer åt att bytabatterierna.Varför finns ingen logik?– Åh, i deras föreställningsvärldfinns det nog en bra förklaring,svarar Dan Katz. Det görsmedan de sover eller när de varhos tandläkaren senast. Härhandlar det om något helt annat.Människor med den uppfattningenlider ofta av någon formav psyksjukdom eller vad vi kallarför vanföreställningssyndrom.Det är vanligt bland människormed diagnosen schizofreni. I detfallet fungerar logik inte så bralängre. Men om man förstår hurde upplever världen, då kan manse en logik i det. De hör exempelvisröster och då finns det en ”logisk”förklaring. Det måste juvara någon som skickar rösternaoch för en modern människa bördet ske via en radiosändare.Men cancer då?Ökar cancerfrekvensen ju närmareen tv-sändare man bor?Kanske, men det beror i så fallinte på sändaren. Strålnivån sjunkerju närmare masten man kommer.Det är faktiskt så illa att desom bor runt någon av landets300-metersmaster inte får någonstrålning alls från mastens storaantenner. Antennen är så effektivatt husen närmast intill den liggeri radioskugga. All strålning passerarförbi på 250 meters höjd.Därför tvingas Teracom ha en100 watts extrasändare med enantenn som pekar nedåt från 275meters höjd till Hästhagenborna.TechWorld räds inte lite spänning.Redaktionsteam besökte2007 Hörbysändaren som sänderSveriges Radio till hela världenpå tolv megahertz. Vi befannoss ute på ängen vid antennmattornanär en tekniker sade:– Sändaren går igång om 30sekunder. Låt bli att ta på ledningarnaför då kan du få ensmäll på fingrarna. Det är mångakilovolt.Vi ställde oss bredbenta framfördipolmattan och väntade påbärvågen. Och pang, så kände vi– ingenting alls.Alla de 500 kilowatten gicktvärs igenom oss och vi kändeabsolut ingenting.Vi åkte också till mellanvågssändareni Sölvesborg. Den sändermed 600 kilowatt på 1 179kilohertz. Vi kände absolut ingentingdär heller, trots att vi stodi vad som måste vara det kraftigastenärfält man kan tänka sig.Hur är det ställt i världen?Tror verkligen folk på det här?Mycket är naturligtvis skämt ochbluff. Den mängd webbplatseroch böcker som finns tillgängliga– ja till och med nedladdbar programvaraför Linux för att skyddahjärnan mot psykotroniskstrålning – får mig att dra slutsatsen:Ja, det finns många somtror på det här. Mängden produkterman kan köpa på internetvisar att det finns en marknadför ledande hattar och kalsongeroch andra klädesplagg och attdet finns en riktig rädsla för svagaelektromagnetiska fält.Man kan undra vart världenär på väg. Med den låga statusutbildning, teknik, logik ochkällkritik har i dagens skolor ärdet inte underligt att det somnämnts i den här artikel kan fåfotfäste.En sak är klar: Någon är uteefter dig. Se upp för de svartahelikoptrarna» Jörgen StädjeSå går du vidareMIT:s utredning om foliehattar:berkeley.intel-research.net/arahimi/helmetKritik mot MIT:s utredning:tinytw.se/zapatopiSkydd mot tankestyrningför Linux och Amiga: zapatopi.net/mindguardProdukter för en sund elmiljö:www.rtk.seHelt ofattbart: www.folkviljanmot3g.se/newsl.htmJörgen Städjes | 13 | Teknikaliteter

Glöm datorer– under jord styrreläer från 1950-talet!Varför krockar inte tågen i Stockholms tunnelbana, ja, varför skrapar de aldrig ens plåten?Säkerhetssystemet ser till att tågen inte kommer för nära varandra, att de aldrig kanköra in i en växel som är fel ställd och att en röd signal inte kan ignoreras. Helt utan datorer!Text och bild: Jörgen StädjeText, foto & grafik: jörgen städjeGår det att bygga avancerade ochsäkra signalsystem utan datorer?Inga datorer? Det är inte att rynkapå näsan åt. Det är systemtänketsom räknas, inte exakt med vilken maskinvaraman genomför det. Fram till för några årsedan kördes alla svenska kärnkraftverk pårackar med reläer, inte datorer. Man vågadeinte lämna över en så viktig styruppgift tillnågot som kunde krascha. Den enda datorsom fanns var den så kallade blockdatorn,som samlade in mätdata och andra fakta frånverket så att man kunde studera till exempelett snabbstopp i efterhand. Jämnför gärnamed TIS-datorn i det här systemet.Vi gav oss in i det allra heligaste i Stockholmstunnelbanas blå linje: relärummen. Vikom in i en levande, aktiv algoritm. Vi serden leva genom att reläerna rör sig i rackarnaoch vi hör dem klicka och rassla. Algoritmenär uppbyggd av ett antal del algoritmer, somman också kan se och känna på, som samverkargenom hårda ledningar som man kan seoch följa. Vi har tittat närmare på logiken förVästra Skogens station, eller rättare ”relärumsområde”,som omfattar spåren halvavägen till nästa station/relärumsområde.Dessutom är logiken otroligt vacker.När ett tåg ska fram på en bana finns detett bakomliggande styrsystem som ser tillJörgen Städjes | 14 | Teknikaliteteratt det är möjligt utan fara. Säkerhetssystemetär en state machine, något som utförslika bra med reläer, OCH- och ELLERgrindareller ett datorprogram. De bildar ettlogiskt komplex som ger en viss uppsättningutsignaler för en viss uppsättning insignaler.Ändrar man någon av insignalerna ändrasutsignalerna enligt den uppsatta algoritmen.Notera att tåget är en del av algoritmen.Kontrollerar om vägen är friSystemet undersöker korsande banor för attse att de är fria och låser tågvägen (den önskadevägen framåt) genom att sätta uppröda signaler för all annan trafik,

Här ser du en delalgoritm, en logisk funktion, nämligen dereläer som på ett säkert sätt styr och drar en växelmotor.Man kan inte bara flytta på växeln, algoritmen måste kontrolleraatt det är tillåtet. På samma sätt får man inte släppaväxeln bara för att tåget har passerat. Tidreläet (pilen)väntar en minut, för att man ska vara säker på att tågethar passerat.Spårledningsreläet är grundstommen i all tågstyrning. Detta reläblir strömlöst och faller när tåget kortsluter mellan rälerna. Reläetär en av insignalerna i algoritmen. Det fungerar med virvelströmseffektoch vrider en liten aluminiumskiva precis som densnurrande skivan i elmätaren, eftersom spårledningen indikerasmed 75 hertz växelspänning. Skivan man övrerar ett antal kontakter.Det innebär att reläet bara fungerar med 75 hertz växelspänning,vilketStyrpanelen i ett modernt C20-tåg. Säkerhetssystemetvisas bara som tre flaggor i hastighetsmätaren (pilen)som fälls in på order av hastighetsbeskedet som fångasupp från banan. Flaggorna visar högsta tillåtnahastighet, 15, 50 och 80 kilometer i timmen. Närmar sighastigheten en flagga på skalan får föraren en varningoch skulle farten redan vara för hög bromsas tåget.Det finns ingen flagga för noll. Systemet kan intege besked om stopp. 15 kilometer i timmen anses tillräckligtlågt för att inte orsaka fara. När vår guide startar tåget blinkar Windows startskärm för ett ögonblickförbi. Vi ryser till, men beslutar att inte visa detta för de inblandade.är en grundläggandeåtgärdför atteliminerastörningarfrån spänningsspikar,likspänningoch 50 hertz.StällverkslogikSå här kommunicerar styrlogiken för en tunnelbanestationmed sina periferienheter, med en ledning till varje. Algoritmenfinns i stationslogiken och kan egentligen gå av sig själv. Kommunikationsdelenser också ut som en rad reläer, som slavar ut signalerfrån algoritmen till dem som behöver dem, som stationerna runtomkring. Samtidigt kommer det in signaler (exempelvis lagda tågvägar)från stationerna runt omkring,som slavas in i algoritmen.Vid just den här stationen befinnersig också trafikledningscentralen,som får ett hundratal kablar medsignaler.Några datorer finns faktiskt, tillexempel TrafikinformationssystemetTIS, som i princip bara snokarpå reläerna, vars tillstånd ligger tillgrund för beräkningar mot tidtabellenom förseningar och liknande.Den operatör som ägnar sig åteldrift intresserar sig för larm isystemet Snok från traktionsspänningssystemetoch funderar på vadsom ska ske om spänningen plötsligtfaller ifrån. Andra arbetsstationerkan hantera olika larm frånstationerna, LIS, som trasigahissar, rulltrappormed mera, som föranlederingrepp av enreparatör.Jörgen Städjes | 15 | Teknikaliteter

SpårledningSpårledningsprincip. Det här är affärslogiken, mycket robust uttryckt. Vadgör algoritmen egentligen? Den undersöker om det finns faror runt omkringden tågväg den hanterar, i form av låsta tågvägar,som det kan komma andra tåg på. Om det intefinns det signalerar den full fart (180-kod). Finnsdet en röd signal i slutet av tågvägen, för att ettframförvarande tåg just har lämnat denna blocksträcka,signalerar den mellanfart (75-kod via signalreläet).Finns det låsta tågvägar runt omkringsignalerar den lågfart (spårledningsreläer 1-2-3).Att tåget kortsluter mellan rälerna spelar ingenroll. Innevarande spårledningsrelä faller,men signaleringsströmmen tar vägengenom första hjulaxeln i stället och kanändå uppfattas av antennerna.5 fördelar medsäkerhets systemetSystemet ser till att hålla tågen1 på säkert avstånd från varandraoch begränsar hastigheterna till säkravärden på banans alla delar.Logiken kan själv hitta säkra2 tågvägar och förhindra att andratåg kommer in på dem.Systemets order kan inte förbigåspå något enkelt sätt. 3Ett system med kontinuerligt4 signalbesked medger att tågenkan packas tätare än med BanverketsATC-system med punktformig information(baliser).Reläsystem är absolut EMI/EMC/5 EMP-säkra.signaler som samtidigt utgör kommandontill andra delalgoritmer. Samtidigt kontrollerarsystemet med vilken fart tåget kanframföras på den låsta tågvägen med tankepå kurvor, lutningar samt övriga tidsbestämmelser,säkerhetsavstånd med mera.Hastighetsbesked var 200:e meterBanan undersöks genom spårledning. Systemetlägger ut en skillnadsspänning (spårfas)mellan rälerna (stålskenan i järnvägsspår) ochundersöker hela tiden om spänningen finnseller om ett tåg kortsluter mellan rälerna. Bådarälerna är genomsågade var 200:e meteroch bildar isolerade sektioner som kan upptäckatåg. Hastighetsbesked ges genom spåretoch gäller alltså i intervall om 200 meter.Systemet har tre hastighetsbesked: 80, 50och 15 kilometer i timmen. Notera att systemetinte kan bromsa ned tåget till noll, utomom den vanliga färdbromsen inte fungerar.Då nödbromsas tåget. Systemet känner intetill tågets hastighet utan ger bara absolutabesked som inte får överskridas.Genom att se på signaler och hastighetstavlorska föraren inse begränsningarnasjälv, men skulle han eller hon brista i uppmärksamhetfinns det en andra algoritmovanpå den första som skickar ut hastighetsbeskedtill tåget så att det inte kan överskridatillåten hastighet. I annat fall bromsar tågetautomatiskt med färdbromsen. Det ärinte ens tekniskt möjligt att bryta mot denandra algoritmen och utsätta tåget för fara.Det sitter en antenn på varje sida om tåget framförframhjulen. Avsikten är att plocka upp signalspänningeninnan den kortsluts genom förstahjulaxeln.Hastighetsbeskeden består av 3 volt 75 hertz mellan rälerna. Så länge inget tåg finns somkortsluter lägger systemet ut 75 hertz kontinuerligt. När ett tåg upptäcks läggs hastighetsbeskedetut i form av olika typer av sönderhackad spänning. Den här typen av signaleringär mycket svår att störa och ta fel på. 75 hertzen skapas av en roterande omformare,en ordentlig järnklump som inte går sönder i första taget.Jörgen Städjes | 16 | Teknikaliteter

StrömförsörjningTraktionsspänningen är 700 volt och matas ut frånett antal likriktarstationer längs med banan. Primärspänningenpå 33 kilovolt leds också längs banan ochtappas av på lämpliga ställen. Spänningen likriktas ochmatas ut genom ett antal linjebrytare, så att man kanstänga av vissa sektioner för service och ändå ha spänningpå på andra ställen. Skulle en sektion råka bli strömlösav annan anledning finns frånskiljare till nästa sektion,så att man kan ta kraft därifrån.Eftersom spårledningsfunktionen kräver tre voltsspänning mellan spåren tas traktionsströmmens retur utpå mittuttaget på en stor induktans, som 75 hertzeninte kan passera. Likspänningsmässigt kopplar man ihopflera itusågade spårsektioner via induktanser på sammasätt. Ett tåg drar en megawatt vid acceleration, så detkan bli avsevärda strömmar."Med tunnel banans kontinuerligasystem kantågen därför packas tätare."Sköter sig bara föraren och efterlever signalsystemetsorder behöver säkerhets systemetaldrig ingripa. Det låter bra, men är en önskedröm.Om du har suttit i tunnelbanan ochkänt de plötsliga, våldsamma inbromsningarna,har du redan märkt av den saken.Kan inte tvinga iväg tågetSignalerna kan bara stoppa ett tåg. Det finnsingen signal som tvingar iväg ett tåg från enstation, föraren kör efter tidtabell. Skullehan eller hon inte köra iväg får man ta densaken per radio.Tågskydd fungerar genom att man samlarin en mängd enkla upplysningar om vartåget finns, var andra tåg finns samt vilkalägen olika växlar har, och sammanställerdem i ett antal i sig mycket enkla algoritmer,som när de samverkar resulterar i en säkertågväg och en säker hastighet.Tunnelbanans säkerhetssystem är av enannan typ än Banverkets. Tunneltågen fårsignal hela tiden från spåret, medan loken påjärnvägen bara får punktformiga besked, vidde så kallade baliserna. Ett av de svårasteproblemen med punktformiga system är attom balisen har indikerat röd signal och tågetStällverkstavlan visar allauppsatta tågvägar med vitalampor och alla upptagnadito med röda lampor.På så sätt kan man se tågensframfart genomStockholms undre värld.Eftersom logiken en våning ned är uppkopplad med en standardtågväg för hur varje tågbör röra sig, ställer logiken själv upp tågvägar och låser dem. Operatören behöver integöra särskilt mycket, utom under ombyggnasarbeten och annat som inte är inlagt i algoritmerna.Då måste växlar med mera läggas om för hand, med alla de härliga, blankaomkopplarna på panelen. Vi talar trots allt om en state machine från 1950- talet. Alla programändringarfår företas med lödkolv.börjat bromsa kan signalen ha blivit grön närtåget har hunnit fram till den. Då har manförlorat tid. Med tunnelbanans kontinuerligasystem kan tågen därför packas tätare.Idén med ett säkerhetssystem är naturligtvisatt det ska vara säkert. ”Säkert” i det härfallet innebär att systemet aldrig stannar ochatt det inte förlorar kontakten med tågen.Om det ändå gör det ska det bli stopp i trafikenomedelbart. Varje station har därför reservkraft.Normalt matas reläerna med 220volt. Varje station har både inkommandekraft från två håll och en dieselgenerator somdriver logiken, viss nödbelysning med mera.Inte en enda olyckaVi är övertygade om att hela blå linjen utanvidare skulle kunna köras på en enda pc. Ettbeslut om att sätta upp en tågväg kan intebli mer än ett par, tre programrader. Mendet behövs inte. Det fungerar så bra medreläer från 50-talet. Det har aldrig uppståtten enda olycka, om man bortser frånproblemet med obehöriga i tunnlarna, vilketmaskiner tyvärr aldrig kan klara av.Trots att systemet är så gammalt att detsnart inte finns några reservdelar kvarfungerar det alldeles utmärkt. Det viktiga ärinte hur algoritmen är realiserad, utan attden är tillräckligt driftsäker. Beklagligtvisska blå linjen i en kommande upphandlingdatoriseras, bland annat för att medgeförarlösa tåg. Vi kan bara beklaga att såvacker teknik går i graven.» Jörgen StädjeSå går du vidare» SL hittar du på www.sl.se.» Banverkets ATC-systemskildras i artikeln http://techworld.idg.se/2.2524/1.160472Jörgen Städjes | 17 | Teknikaliteter

När sf blirverklighetJules Verne, Isaac Asimov ochArthur C Clarke förutsåg u-båtar, strålvapen och kommunikationssatelliter.Många science fictionuppfinningarhar blivit verklighet.Text: jörgen städjeDu kanske tror att framtidenstår skriven blandalla kreativa tankar påinternet? Så är det inte. Framtidenfinns bland de dammigaböckerna på bibliotekens hyllor.De verkligt kreativa hjärnornasom kunde förutspå 2000-taletsteknik verkade nämligen förfemtio, hundra eller hundrafemtioår sedan.Då fanns knappt något av dagenstekniska kunnande, menändå kunde science fiction-författarebeskriva saker som harförverkligats i dag. I vissa fallblev det inte riktigt som de tänktesig, men i andra fall stämmervisionen till punkt och pricka. » Jörgen StädjeHAL 9000. En hyperintelligent,felprogrammerad ond dator.Hjälp att hitta rättBlir vi dumma av maskiner?Mest berömt av alla förslaginom kommunikationssfärenkan vara Arthur C Clarkes idéom att jordens yta borde kunnatäckas in med endast tre geostationärakommunikationssatelliter. Den publi cera des iradiotidningen ”Wireless world”1945 och får som sådan ändåräknas som science fiction,även om Herman Potočnik presenteradeidén med kommunikationvia geostationära satelliterredan 1928. Han nämndedock inte just tre som det optimalaantalet satelliter. Den förstageostationära satellitenskickades för övrigt upp 1964.Något som liknade gpsfanns med i boken ”Cometeers”av Jack Williamson (1936).Huvudpersonen har en såkallad kartograf hängande ilivremmen, en liten apparatsom skapade en karta överbärarens rörelser. Den styrsinte av satelliter utan förmodligenmed tröghetsnavigering.Naturligtvis hade den ingenbildskärm utan lämnade ifrånsig en skriven remsa. I dagfinns gps i allt möjligt, till ochmed i kläder.Brasilianska Lucia Iorio tillverkardamunderkläder medinbyggd gps.En man som verkligen radadeupp lysande innovationervar Robert A Heinlein,en av de största SF-författarnaunder 1900-talet. Han var föredetta officer i amerikanskaflottan och hade därmed vissaförutsättningar för tekniskttänkande.I boken ”Vintergatans son”(1957) beskriver Heinleinbåde bordsräknare och fickräknare,trots att den allmännameningen har varit att ingenSF-författare förutsåg just deverktygen ungefär tjugo årinnan de började tillverkas.Även den ryskamerikanskaförfattaren Isaac Asimov nämnersådana räknare i en tidningsnovell redan i slutet av40-talet, där han också diskuterarhur mycket sämre människanblir på huvudräkningUnfit – när maskinerna taröver och manövrerar ut människan(1954). Fast på pappersremsa.när de börjar använda elektroniskahjälpmedel för att räkna.Han oroar sig alltså över enuppfinnings sociala följderinnan den realiserats.Jörgen Städjes | 18 | Teknikaliteter

Månresor, missiler och strålvapen redan på 1800-taletMånkolonier är klart ochtydligt i faggorna.Ingen science fiction-fantastkan ha missat Jules Vernesförslag om att färdas till månengenom att låta sig skjutas ur enkanon (”Från jorden till månen”,1865). Tanken var bra, men omman placerar drivladdningen ifarkosten i stället blir det ännubättre. Utöver de fantastiskafarkoster och världar som Verneskrev om verkar hans ämnesvalallvarligt menade. Hans störstahjälte, kapten Nemo i ”En världsomseglingunder havet” (1869),hatar till exempel krig så mycketatt han reser oceanerna runtoch sänker krigsfartyg i sin eldrivnaubåt Nautilus. KaptenRobur i boken ”Robur, världshärskaren”(1886) gillar att släppabomber på arméer i strid frånsin helikopter Albatross.Jules Verne skrev boken” Begums miljoner” 1879, alltsålångt före nazismen. I den uppfinnerelakingen – påfallande liken viss tysk diktator – en kanonsom är så kraftig att dess projektilerblir till interkontinentalarobotar. Det är första gångennågot sådant nämns i litteraturen,även om Kruppkoncernenredan hade börjat tillverkakano ner redan då.Verne beskrev också ett pneumatisktgevär som skjuter elektrisktladdade kulor i ”Den hemlighetsfullaön” (1874) och H GWells talar i ”Världarnas krig”(1898) om strålvapen. I dag kanUSA:s Airborne Laser-flygplankan skjuta ner interkontinentalarobotar på 600 kilometers avståndmed en enmegawattsinfra röd laser, dock inte genomatt pulverisera dem utan genomatt värma upp raketen så mycketatt den knycklar ihop sig.Kapten Robur bombadearméer från sin helikopteri Jules Vernes roman.FramtidensläkekonstI boken ”Styrd av det onda”(1951) beskriver RobertA Heinlein transplantationskirurgioch i ”Egen rymddräktfinnes” (1958) tar han uppregenerering, en förmågasom bara groddjur och leddjurhar naturligt. Det finnsdock forskare i dag som troratt även människor kan haden här förmågan inbyggd,men att den på något sätt äravstängd i vårt dna.I de två böckerna skildrarHeinlein dessutom 3d-tv,som kanske blir nästa årsstora julklapp. En variantutan behov av glasögon,Perspecta Spatial 3D, harutvecklats av företagetActuality. Bilden framträderpå en snabbt roterandevinge inuti en glaskula.Avancerat gränssnitt. Aragorn lämnar falsk information till en palantíri Sagan om ringen. © New Line Cinema.Visioner även i fantasyJ R R Tolkiens ”Sagan omringen” (1954) rymmer deförsta antydningarna om globalvideokonferens. Den ondeSauron förfogar över ett antalpalantírer, ”seende stenar”,som fungerar ungefär som terminaleri ett kombinerat trådlöstvideokonferens- och övervakningssystem.Palantírerna har vissa egenskapersom vi ännu inte harlyckats efterlikna, till exempelden tankeöverföring Sauronutnyttjar i kontrollsyfte. Palantírensverkan elimineras dockom man täcker över den medett tygstycke – man behöveralltså inte vara palantírkunnigtekniker som Gandalf för attkunna stänga av kommunikationslänken,vilket tyder på attden har ett tämligen avanceratanvändargränssnitt.Tre påståenden omuppfinningar i sf» Det krävs ett stort ochöppet sinne för tänka ut enuppfinning som först verkarhelt omöjlig, men som blirverklighet längre fram.» SF-författarnas uppfinningartycks realiseras förreller senare.» Författarna uppfinnerinom alla områden: hushåll,medicin, samhälle, försvar,kommunikation etcetera.Roboten Gort från The Day theEarth Stood Still (1951) har ettlaserliknande vapen inbyggt.Jörgen Städjes | 19 | Teknikaliteter

Goda energierKonstgjorda barnExperiment för att höjaverkningsgraden på solcellersom dessutom kan användassom lysdioder är en centraldel i Robert A Heinleinsnovell ”Varde ljus” i samlingen”Mannen som sålde månen”(1939). I novellen ”Blowupshappen” från 1940, alltså föreManhattanprojektet, nämnerhan även en acceleratorstöddbreedreaktor. Där diskuterasockså kommersiella kärnreaktorerbaserade på tungt vatten,senare realiserade i Kanadasom Candu-reaktorer. Harriman,mannen som sålde månen,säljer till och med rättenatt få göra om månen till ettvarumärke för Coca-cola.I Robert A Heinleins ”Marsflickan”(1963) förekommerprovrörsbefruktning och artificiellalivmödrar, eftersom denkvinnliga huvudpersonen fårtvillingar utan att vara gravid.Uppenbarligen har fostrenväxt någon annanstans än ihennes kropp. I boken ”Revoltmot Jorden” (1966) finns någotliknande. En av de kvinnligahuvudpersonerna är surrogatmammatill yrket. Hon harbara kinesiska klienter för attatt deras foster enligt henneär mindre, vilket underlättarförlossningarna. Vattensängenär ytterligare en av Heinleinsuppfinningar, som han aldrigtog patent på.© 20:th Century Fox.”Om internet hade funnits hade honbara mejlat den”Flippar och floppar i rymdoperaStar Wars anses som en föregångareför modern SF, menbortsett från alla rymdskepp ochstrålvapen har den en mycket allvarligbrist: Ingenstans antydsatt det skulle finnas ett internet.Den enda elektroniska kommunikationsom verkar finnas är enmilitär holografisk videokonferensteknikdär Darth Vader visassom en liten blå 3d-figur på ettbord. Den tycks vara helt utantidsfördröjning oavsett avstånd,men förbindelsen verkar alltidvara dålig och flimrig. Vanligtfolk tycks inte ha datorer, åtminstoneinga som kan kommunicera.Inte heller tycks mobiltelefonvara vanlig. Hela historieni ”Stjärnornas krig” (1977)baseras på att Prinsessan Leia ärpå resa för att leverera ritningarnapå Dödsstjärnan till rebellalliansen.Om internet hade funnitshade hon bara mejlat den, såhade den snabbt funnits i såmånga kopior att Dödsstjärnanhade varit dödsdömd på en gång– eftersom tidsfördröjningartycks vara eliminerade.Å andra sidan får Luke Skywalkeren ny, servodriven armnär Vader huggit av den gamla.Armen verkar styras direkt vianervsystemet, en teknik som ärpå gång i verkligheten just nu.Alla får babblaMobiltelefoner fanns med iflera av Robert A Heinleinsverk, bland annat i ”Rymdkadetten”(1948) och ”Stjärndjuret”(1954). I den föstnämnda berättarhan om hur några rymdkadetterstår i mön stringskön ochpratar när telefonen ringer. Enav dem säger: ”Jag har stängt avmin för att inte bli störd.” Härfinns alltså även en förutsägelseom de sociala följderna avframtida uppfinningar.”Ingen uppfinning i världshistorienhar orsakat så många krigsom babelsfisken”, påstår utomjordingenFord Prefect i ”Liftarensguide till galaxen” (1979)av Douglas Adams. Babelsfiskenär en fisk som genom att manipulerahjärnvågor kan översättamellan alla språk i galaxen ochpå så sätt tillåta alla raser attA signal from Mars var någotatt drömma om 1901, men renavardagsmaten i dag.fritt förolämpa varandra. Babelfiskenförekommer i dag i formav flera översättningsmekanismerpå internet, även om deinte är lika perfekta som Adamsversion. Problemet att datorernainte känner till sammanhangetoch konsekvensen av detArthur C Clarkes rymdskyttelmed nollgravitationstoalett,en idé från 1968. © MGMsom översätts tacklas nu av MITi det nya Mind Machine Project.I ”Varning för okänd planet”(1953) beskrev Heinlein ett tågsom for fram i cirka 800 kilometeri timmen. I dag är japanskatåg i kommersiell drift uppe i500 kilometer i timmen.Roboten Robby från Förbjudenvärld, 1956, snarast en avanceradhushållsassistent.Jörgen Städjes | 21 | Teknikaliteter

Här är författarna som tänkte i nya banor» Jules Verne (1828–1905) Fransk författaresom skrev om ubåtar, helikoptrar ochmånfärder långt före dess tid. Han debuterade1863 och levde under den viktorianskatiden när industri och framtidstroblomstrade och Charles Babbage höll påmed sin differensmaskin.» Robert A Heinlein(1907–1988) Amerikanskförfattare somdebuterade 1939 ochvar en hård realist.Inte nog med att hanuppfann mobiltelefonen,han funderadealltid på vad saker Robert A. Heinlein.skulle kosta och vemsom skulle betala för dem. Har fått enkrater uppkallad efter sig på Mars.» J R R Tolkien (1892–1973) Brittisk författaresom debuterade 1936 och skapadeden sagoberättelse som förmodligen gjortallra mest för att återinföra sagan i vardagen.Han umgicks flitigt med två andraförfattargiganter, CS Lewis och Charles Williams.Lewis lär ha ogillat de alver som oftadyker upp i Tolkien berättelser och då sagt:”Ånej, inte fler alver nu igen”.» Arthur C Clarke(1917–2008) Brittiskförfattare, vetenskapsmanochdrömmare med enannorlunda syn påutomjordisk intelligens.De flesta författaretänker sigatt utomjordingar är Arthur C. Clarke.elaka och måste skjutas i småbitar, medanClarke i stället såg en universell intelligenssom människan måste uppgå i för att bli hel.Debuterade 1937 och tjänstgjorde underandra världskriget som radarspecialist.» Frederik Pohl (född 1919) Amerikanskförfattare som debuterade 1937 och somtrots sin höga ålder fortfarande är aktiv.Han har vunnit många utmärkelser, blandannat tre Hugo-priser och förutom författareäven varit redaktör för olika pulpmagasin,radiopratare och SF-kongressarrangör.Robothundar var popu läraäven förr. Aiboheter de numera.Levande mediaMånga SF-böcker har berättat omframtida massmedia. En är FredrikPohls ”Venus är vår” från 1960, där tidningarnahar blinkande sidor: ”FowlerShocken satt böjd över skrivbordet ochstuderade det senaste numret av Tauntons’Veckonytt’ när jag kom in tillhonom. Tidningen strålade i regnbågensalla färger då tryckfärgens specialbehandlade molekyler mottog fotonerdroppvis och slungade ifrån sig dem ikaskader... Han la ifrån sig tidningen medomslaget nedåt; de gnistrande molekylernagav ifrån sig en sista kaskad ochslocknade när deras ljuskälla skars av.”Tryckta produkter som skimrar i regnbågensfärger har vi haft ganska längenu, sedan man börjat trycka aluminiumhologramsom ”drivs” av inkommandefoto ner. Tidningen Entertainment weeklysutgåva från den 18 september 2009har en inbyggd videoruta i form av entvåtums 2,7 millimeter tjock lcd-skärmmed 320 x 240 punkters upplösning.Metoden kallas för video-in-print (vip)och den lilla skärmen kan laddas medupp till 40 minuter film. Batterierna, somräcker 70 timmar, kan laddas via usb.Nytt innehåll kan också laddas upp.På en annan sida i ”Venus är vår” hittarvi dessutom ett reklamsystem som”projicerar direkt på ögats näthinna”,något som man kan säga är under utvecklingi vår tid, framför allt för militärtbruk, men även hos det svenska företagetPenny, som försöker ta fram glasögonför datorstyrning.Jules Vernes idéerHedrad. Den europeiska rymdorganisationen ESAhar uppkallat sin rymdfraktare som ska bära förnödenhetertill den internationella rymdstationen ISSefter Jules Verne.Så går du vidareTyngdlöshet, enligtVerne. Rymdens vakuumhade handock missat.Nautilus. KaptenNemos ubåt varföre sin tid.» Litauern Simonavicius anses ha kommitpå principen för flerstegsraketen redan1650. Läs mer på teknik360.idg.se/2.8229/1.231247/dags-att-revideraett-stycke-teknikhistoria» Massor av gammal fin SF finns till beskådanhos Project Gutenberg i bekvämt e-Splashdown, en av JulesVernes idéer. Han hade felidéer om uppskjutningen,men landningen hadehan hundraprocentig kollpå.boksformat på www.gutenberg.org/wiki/Main_Page» Läs till exempel Jules Vernes ”RoburVärldshärskaren”: www.gutenberg.org/files/3808/3808-h/3808-h.htm» Verklig 3D-TV: techworld.idg.se/2.2524/1.146446Jörgen Städjes | 21 | Teknikaliteter

Foliehatt - nej tack - TechWorld - IDG.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?