Hudcancer: Basalcellscancer - Cancerfonden

<strong>Hudcancer</strong>:<br />

<strong>Basalcellscancer</strong><br />

<strong>Basalcellscancer</strong>, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer.<br />

Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna.<br />

Den växer vanligen långsamt, men kan vara lokalt aggressiv, däremot bildar<br />

den sällan dottertumörer, metastaser. Först sedan 2004 registreras basalcellscancer<br />

i cancerregistret. <br />

Medianåldern vid dia gnos är cirka 60 år.<br />

Ungefär var femte person i Sverige riskerar att få basalcellscancer.<br />

Huden är kroppens största organ. Den består<br />

av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.<br />

Hudens viktigaste uppgift är att skydda<br />

organen från stötar och ultraviolett strålning,<br />

men fungerar också som en barriär mot främmande<br />

ämnen som virus och bakterier. Huden<br />

spelar även en viktig roll för kroppens värme-<br />

och vätskebalans. Cellerna i hudens olika lager<br />

skiljer sig väsentligt från varandra till såväl<br />

utseende som funktion. asalcellerna nns<br />

längst ner i överhuden på gränsen mot nästa<br />

hudlager, läderhuden.<br />

Symtom<br />

<strong>Basalcellscancer</strong> delas in i tre grupper efter utseendet.<br />

Den vanligaste är den nodulära formen<br />

som oftast förekommer i ansiktet, på halsen eller<br />

på huvudet. Tumören kan se ut som en glänsande<br />

knuta med ett virrvarr av små, synliga blodkärl,<br />

men den kan också uppträda som ett svårläkt sår.<br />

<strong>Basalcellscancer</strong> på bålen är ofta av den ”ytliga”<br />

typen. Den syns i början som en röd, slät hudförändring.<br />

Senare kan den likna ett eksem med<br />

skrovlig yta och kan ibland även fjälla. En tredje,<br />

mindre vanlig form, benämns basalcellscancer<br />

av morfeatyp och utgörs i regel av släta hud-<br />

förändringar påminnande om ärrvävnad.<br />

Diagnostik<br />

Ofta kan diagnosen basalcellscancer ställas<br />

genom att läkaren tittar på hudförändringens<br />

storlek, utseende och färg. Men för att säkerställa<br />

diagnosen och avgöra vilken behandling som är<br />

lämpligast att sätta in måste ett cellprov tas från<br />

tumören. Huden lokalbedövas på det aktuella<br />

stället och en bit hud ända ner till läderhudens<br />

översta lager stansas ut med hjälp av ett specialinstrument.<br />

Förändringen undersöks därefter<br />

i mikroskop.<br />

Statistik 2011 Män Kvinnor<br />

Antal diagnostiserade fall 19 783 20 052<br />

Antal diagnostiserade<br />

personer 14 213 15 069<br />

Insjuknande per 100 000 420,1 423,0<br />

<strong>Basalcellscancer</strong> förekommer i mer eller mindre<br />

aggressiva former. Även om basalcellscancer<br />

vanligen inte bildar dottertumörer, så kan lokala<br />

återfall då vävnad förstörs få allvarliga konsekvenser.<br />

Tidig diagnos är viktig för att öka chansen<br />

till bot.<br />

Behandling<br />

Behandlingen av basalcellscancer är i första hand<br />

operation. Det nns era olika behandlingsmetoder<br />

vid basalcellscancer. Tumörens storlek<br />

och djup samt placering på kroppen avgör vilken<br />

metod som är mest lämplig. Många tumörer är<br />

belägna inom huvud- och halsområdet och<br />

behöver opereras av en plastikkirurg.<br />

Om tumören inte är särskilt stor eller djup<br />

tillämpas ofta en metod kallad kyrettage.<br />

Tumören skrapas då bort med ett särskilt instrument.<br />

Ibland kan skrapningen kombineras<br />

med elektrobehandling, då man bränner bort<br />

tumören med hjälp av ett specialinstrument. En<br />

annan vanlig behandling är kryokirurgi. Det<br />

innebär att tumörvävnaden fryses ner med hjälp<br />

av ytande kväve, varvid tumörcellerna dör.<br />

Fotodynamisk terapi är en vanlig behandling<br />

vid ytlig basalcellscancer. En salva stryks först på<br />

huden för att öka cellernas ljuskänslighet. Därefter<br />

belyses tumören med rött ljus som dödar<br />

tumörcellerna. Strålbehandling används också,<br />

särskilt om patienten är äldre och cancern är utbredd.<br />

Strålningen ges vid upprepade tillfällen<br />

med låg stråldos.<br />

Basalcellerna finns<br />

längst ner i överhuden,<br />

som i övrigt byggs upp<br />

av skivepitelceller och<br />

melanocyter.<br />

28 CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete

---

<strong>Basalcellscancer</strong> av morfeatyp kan behandlas<br />

med en metod kallad Mohs teknik. Kirurgen<br />

hyvlar bort tumören med horisontella snitt och<br />

granskar snitten i mikroskop under pågående<br />

operation. Detta görs för att säkerställa att hela<br />

tumören tas bort.<br />

Prognos<br />

<strong>Basalcellscancer</strong> har en mycket god prognos<br />

och kan avlägsnas för gott hos de allra esta<br />

patienter . Tumörcellerna bildar nästan aldrig<br />

metastaser men däremot händer det att sjukdomen<br />

återuppstår på samma ställe som tidigare.<br />

I sådana fall görs en ny behandling.<br />

Orsaker och riskfaktorer<br />

Solens ultravioletta strålning är en väsentlig<br />

orsak till uppkomsten av basalcellscancer.<br />

Tumörformen har kopplats till upprepad exponering<br />

för solens UV-strålar. Ljushyllthet är en<br />

riskfaktor för basalcellscancer, nedsatt pigmenteringsförmåga<br />

likaså. Organtransplanterade<br />

personer som långtidsbehandlas med läke medel<br />

som hämmar immunförsvaret löper även de<br />

ökad risk för hudtumörer, såsom basalcellscancer.<br />

CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete<br />

Insjuknande i 5-årsklasser<br />

Bacalcellscancer<br />

Antal fall per 100 000 invånare<br />

3 500<br />

3 000<br />

2 500<br />

2 000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

<strong>Hudcancer</strong>: <strong>Basalcellscancer</strong><br />

Män<br />

0-4<br />

5-9<br />

10-14<br />

15-19<br />

20-24<br />

25-29<br />

30-34<br />

35-39<br />

40-44<br />

45-49<br />

50-54<br />

55-59<br />

60-64<br />

65-69<br />

70-74<br />

75-79<br />

Kvinnor<br />

80-84<br />

85-<br />

Ålder<br />

29

---

<strong>Hudcancer</strong>:<br />

Malignt melanom i huden<br />

Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer. Precis<br />

som de båda andra formerna, skivepitelcancer och basalcellscancer, har malignt<br />

melanom ökat kraftigt de senaste decennierna. Risken att få malignt melanom före<br />

75 års ålder är 2,2 procent. År 2011 diagnostiserades 1 676 fall hos 1 629 män och<br />

1 647 fall hos 1 621 kvinnor. Prognosen har förbättrats men nästan 500 personer<br />

avlider av malignt melanom varje år.<br />

Kroppens största organ, huden, består av tre<br />

lager: överhuden, läderhuden och underhuden.<br />

Hudens viktigaste uppgift är att skydda organen<br />

från stötar och ultraviolett strålning, men också<br />

att hålla främmande ämnen som virus och bakterier<br />

borta. Huden spelar även en viktig roll för<br />

kroppens värme- och vätskebalans. Cellerna<br />

i hudens olika lager skiljer sig från varandra<br />

såväl till utseende som till funktion. Melanocyter,<br />

pigmentceller, nns i överhudens nedersta<br />

skikt och har till uppgift att producera pigmentet<br />

melanin, som skyddar kroppen mot solens ultravioletta<br />

strålar. Ansamlingar av melanocyter<br />

kallas födelsemärken, leveräckar eller nevi.<br />

Det nns era olika typer av malignt melanom i<br />

huden men den vanligast förekommande uppkommer<br />

i ett förändrat nevi.<br />

Symtom<br />

Det vanligaste symtomet vid malignt melanom<br />

i huden är att ett nevi har vuxit, ändrat färg eller<br />

form, börjat klia eller blöda. Malignt melanom i<br />

huden kan förekomma var som helst på kroppen<br />

men är vanligast på underbenen hos kvinnor och<br />

på bålen hos män.<br />

Diagnostik<br />

Diagnos ställs genom att läkaren noga inspekterar<br />

huden med ett dermatoskop, ett förstoringsglas<br />

med stark lampa. Om misstanke om malignt<br />

melanom nns opereras förändringen bort och<br />

undersöks i mikroskop.<br />

Maligna melanom i huden kan växa på bredden<br />

ocheller på djupet. Melanom som växer<br />

enbart på bredden kan inte sprida sig till andra<br />

delar av kroppen och bilda metastaser, dotter-<br />

tumörer. Om melanomet däremot växer vertikalt,<br />

på djupet, ner i underhuden kan tumörcellerna<br />

få kontakt med blod- och lymfkärlssystemen<br />

och via dem sprida sig och bilda<br />

metastaser i andra organ. Finns misstanke om<br />

Statistik 2011 Män Kvinnor<br />

Antal diagnostiserade fall 1 676 1 647<br />

Andel av alla cancerfall 5,6 5,9<br />

Insjuknande per 100 000 35,6 34,7<br />

Prevalens – 5 år 5 935 6 208<br />

Prevalens – total 14 975 18 822<br />

Relativ 5-årsöverlevnad % 86,9 92,3<br />

Relativ 10-årsöverlevnad % 82,9 90,0<br />

Antal dödsfall 284 202<br />

att sjukdomen kan ha spridits till andra organ i<br />

kroppen görs ytterligare undersökningar som till<br />

exempel lungröntgen och datortomogra<br />

av hjärnan.<br />

Behandling<br />

Malignt melanom i huden behandlas med<br />

kirurgi. Tumören och en bit vävnad runt omkring,<br />

hur mycket beror på hur djupt tumören<br />

växer, tas bort. För att bestämma sjukdomens<br />

utbredningsgrad undersöks lymfkörtlar närmast<br />

tumörområdet med så kallad sentinel node-teknik.<br />

Den första lymfkörtel som tumörområdets<br />

lymfvätska dräneras till identieras och om det<br />

nns tumörceller i den tas er lymfkörtlar i<br />

området bort.<br />

Om hudmetastaser eller metastaser i lymfkörtlar<br />

uppkommer opereras de bort eller strålbehandlas.<br />

Att behandla patienter med metastaser<br />

i andra organ, så kallade fjärrmetastaser,<br />

är ett stort problem. De läkemedel som används<br />

är cytostatika och målstyrda läkemedel. Forskning<br />

pågår inom området terapeutiska vacciner<br />

där patientens tumörceller omvandlas till vaccin<br />

som sedan ges till patienten.<br />

Melanocyterna finns i<br />

överhudens nedersta<br />

skikt och ökar sin<br />

produktion av melanin<br />

när huden utsätts för<br />

solljus.<br />

30 CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete

---

Prognos<br />

Under de senaste decennierna har prognosen förbättrats.<br />

Det förklaras till största delen av att allt<br />

er fall upptäcks tidigt då tumören är tunn och<br />

patienten kan botas med operation.<br />

Den relativa 5-årsöverlevnaden är cirka<br />

90 procent.<br />

Orsaker och riskfaktorer<br />

Den största riskfaktorn för malignt melanom i<br />

huden utgörs av solens ultravioletta strålning.<br />

Även solning i solarier ökar risken för malignt<br />

melanom i huden. Färg- och storleksförändrade<br />

födelsemärken, benägenhet att bli bränd<br />

av solen, blond eller röd hårfärg samt blå eller<br />

grön ögonfärg är riskfaktorer. 5-10 procent av<br />

patienterna tillhör en familj där era familjemedlemmar<br />

har haft malignt melanom.<br />

CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete<br />

Insjuknande i 5-årsklasser<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Malignt melanom i huden<br />

Antal fall per 100 000 invånare<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

0-4<br />

5-9<br />

10-14<br />

15-19<br />

20-24<br />

25-29<br />

Insjuknande och dödlighet<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Malignt melanom i huden, 1980-2011<br />

Insjuknande<br />

Män Kvinnor<br />

Dödlighet Män Kvinnor<br />

Relativ överlevnad<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Malignt melanom i huden, 1980-2010<br />

Män<br />

Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare<br />

Åldersstandardisering enligt befolkningen år 2000<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Malignt melanom i huden<br />

30-34<br />

35-39<br />

40-44<br />

45-49<br />

50-54<br />

55-59<br />

60-64<br />

65-69<br />

70-74<br />

Kvinnor<br />

80-84<br />

85-<br />

Ålder<br />

5-års relativ överlevnad<br />

Män Kvinnor<br />

10-års relativ överlevnad<br />

Män Kvinnor<br />

Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.<br />

75-79<br />

0<br />

År<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011<br />

%<br />

100<br />

75<br />

50<br />

25<br />

0<br />

År<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />

31

---

<strong>Hudcancer</strong>:<br />

Skivepitelcancer samt<br />

övrig hudcancer<br />

Av de hudcancerfall som ingår i rubriken ovan utgörs cirka 95 procent av skivepitelcancer.<br />

Texten nedan handlar därför om skivepitelcancer i huden. Cancerformen<br />

utgår från de skivepitelceller som bygger upp mellanskiktet av hudens översta<br />

lager, överhuden. År 2011 registrerades 3 259 nya fall hos 2 917 män och 2 516 fall<br />

hos 2 291 kvinnor. Cancer i hudens skivepitel har ökat med cirka 6 procent årligen<br />

de senaste tio åren.<br />

Kroppens största organ, huden, består av tre<br />

lager: överhuden, läderhuden och underhuden.<br />

Cellerna i de olika lagren skiljer sig från varand ra<br />

till såväl utseende som funktion. Hudens<br />

huvuduppgift är att skydda organen från stötar<br />

och ultraviolett strålning, men fungerar också<br />

som en barriär mot främmande ämnen som<br />

virus och bakterier. Tack vare skivepitelcellernas<br />

långa och platta form kan huden bilda en sammanhängande<br />

enhet som avgränsar och skyddar<br />

kroppen. Huden spelar också en viktig roll för<br />

kroppens värme- och vätskebalans. Skivepitelceller<br />

som övergår i tumörceller vid hudcancer<br />

nns i överhudens mellanskikt.<br />

Symtom<br />

Skivepitelcancer kan uppkomma var som helst<br />

på kroppen men förekommer oftast i ansiktet, på<br />

ytteröron, på handryggar eller på den kala hjässan.<br />

I sitt första stadium visar sig tumören som en<br />

rodnad eller röd äck. Senare då den vuxit ner i<br />

nästa hudlager, läderhuden, kan den märkas som<br />

en fjällande, skrovlig, ibland sårig knuta.<br />

Diagnostik<br />

Diagnos ställs genom att läkaren noga<br />

inspek terar huden med ett dermatoskop, ett<br />

förstorings glas med stark lampa. Om misstanke<br />

om skiv epitelcancer nns, opereras förändringen<br />

bort och undersöks i mikroskop. Skivepitelcancer<br />

delas in i två stadier. I det första stadiet<br />

växer tumören ytligt och på bredden, i det andra<br />

uppträder den mer som en knuta och växer på<br />

djupet. Tumören är då ”inltrativ” och det nns<br />

en liten risk att den sprider sig och bildar dottertumörer,<br />

metastaser.<br />

Statistik 2011 Män Kvinnor<br />

Antal diagnostiserade fall 3 259 2 516<br />

Andel av alla cancerfall 10,8 9,1<br />

Insjuknande per 100 000 69,2 53,1<br />

Prevalens – 5 år 8 779 7 240<br />

Prevalens – total 14 882 12 906<br />

Relativ 5-årsöverlevnad % 92,5 93,1<br />

Relativ 10-årsöverlevnad % 86,5 91,5<br />

Antal dödsfall 44 36<br />

Behandling<br />

Den vanligaste behandlingen vid skivepitelcancer<br />

är att tumören och något av omgivande<br />

vävnad opereras bort. Många tumörer nns på<br />

huvudet eller i området kring halsen, vilket gör<br />

det nödvändigt att patienten opereras av plastikkirurg.<br />

En operation är ofta tillräckligt för att<br />

bota patienten helt. I en del fall kombineras<br />

operationen med strålbehandling.<br />

I de fall då skivepiteltumören växer på<br />

djupet kan en särskild operationsteknik tilllämpas,<br />

Mohs teknik. Kirurgen hyvlar då bort<br />

tumören med horisontella snitt och granskar<br />

snitten i mikroskop under pågående operation.<br />

Detta för att säkerställa att hela tumören tas bort.<br />

Statistik visar att mer än 99 procent av patienterna<br />

som opereras med denna teknik är botade.<br />

Strålbehandling har i många fall god effekt<br />

vid skivepitelcancer i huden. Små tumörer kan<br />

behandlas med höga engångsdoser, större tumörer<br />

bestrålas i era omgångar.<br />

Skivepitelcellerna i<br />

huden finns i överhudens<br />

mellanskikt.<br />

32 CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete

---

Prognos<br />

Skivepitelcancer har i regel mycket god prognos.<br />

Det nns dock alltid en risk att sjukdomen<br />

återkommer i form av en ny hudcancer någon<br />

annanstans på kroppen. I sådana fall krävs en ny<br />

behandling. Skivepitelcancer är dödlig bara om<br />

den upptäcks i ett så sent skede att tumören har<br />

hunnit sprida sig och bilda metastaser i andra<br />

organ i kroppen. Den relativa 5-årsöverlevnaden<br />

är drygt 90 procent för patienter med skivepitelcancer<br />

i huden.<br />

Orsaker och riskfaktorer<br />

Den viktigaste orsaken till uppkomsten av skivepitelcancer<br />

i huden är solens ultravioletta strålar.<br />

Ljushyllthet är en riskfaktor och förekomsten<br />

av skivepitelcancer i huden hos vit befolkning<br />

ökar ju närmare ekvatorn den vita befolkningsgruppen<br />

är bosatt. Personer med utomhusarbete<br />

exponerar sig mer för solljus och får således en<br />

ökad risk för skivepitelcancer i huden.<br />

Personer med dålig pigmenteringsförmåga<br />

som vid sjukdomen xeroderma pigmentosum,<br />

har en mycket förhöjd risk att drabbas av skivepitel<br />

cancer redan i låg ålder.<br />

Organtransplanterade personer som långtidsbehandlas<br />

med läkemedel som hämmar immunförsvaret<br />

löper även de ökad risk för hudtumörer,<br />

såsom skivepitelcancer.<br />

CANCER I SIFFROR 2013 <strong>Cancerfonden</strong> och Socialstyrelsen i samarbete<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Skivepitelcancer samt övrig hudcancer<br />

Insjuknande i 5-årsklasser<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Skivepitelcancer samt övrig hudcancer<br />

Antal fall per 100 000 invånare<br />

Män<br />

1200<br />

1000<br />

800<br />

600<br />

400<br />

200<br />

0<br />

0-4<br />

5-9<br />

10-14<br />

15-19<br />

20-24<br />

25-29<br />

Insjuknande och dödlighet<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Skivepitelcancer samt övrig hudcancer, 1980-2011<br />

Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare<br />

Åldersstandardisering enligt befolkningen år 2000<br />

Insjuknande<br />

Män Kvinnor<br />

Dödlighet Män Kvinnor<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

30-34<br />

35-39<br />

40-44<br />

45-49<br />

50-54<br />

55-59<br />

60-64<br />

65-69<br />

70-74<br />

Kvinnor<br />

80-84<br />

85-<br />

Ålder<br />

Relativ överlevnad<br />

<strong>Hudcancer</strong>: Skivepitelcancer samt övrig hudcancer, 1980-2010<br />

5-års relativ överlevnad<br />

Män Kvinnor<br />

10-års relativ överlevnad<br />

Män Kvinnor<br />

Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.<br />

75-79<br />

0<br />

År<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011<br />

%<br />

100<br />

75<br />

50<br />

25<br />

0<br />

År<br />

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />

33