Fakta – Allt om rasen Pomeranian

Foto: Kennel Black Orange’s

Rasen Pomeranian är en av de mest sökta hundraserna på webben i Sverige. Pomeranian har alltid varit populär men under pandemin exploderade efterfrågan på rasen Pomeranian. Idag finns det nästan 7000 Pomeranian hundar i Jordbruksverkets register över hundar i Sverige

Pomeranian är en livlig och energisk liten hund som älskar sin familj och alltid vill vara i centrum. En Pomeranian älskar att bli buren och klappas, men tänk på att det är en hund som skall kunna gå på sina egna ben. Rasen är mycket högljudd och därför en utmärkt vakthund som gärna talar om när någon kommer eller den hör ljud. Pomeranian är en mycket liten ras så man måste vara försiktig, i synnerhet med små barn, då hunden är ganska skör och lätt kan skada sig och bryta benen. Hundar och unga barn får aldrig lämnas ensamma tillsammans, vuxna bör alltid hålla uppsikt över barn och hund.

Historik

Pomeranian, eller zwergspitz som den kallas i tysktalande länder, är en av flera varianter av tysk spets. Tidigare kallades Pomeranian för Dvärgspets i Sverige. Stenålderns så kallade torvhundar och senare boplatskulturers spetsar kan vara ursprunget till den tyska spetsen, som är Mellaneuropas äldsta hundtyp. De andra varianterna är grosspitz, mittelspitz, kleinspitz och wolfspitz. Pomeranian fick sin slutliga utveckling i England, vilket förklarar spridningen av det engelska rasnamnet Pomeranian. År 1891 bildades The Pomeranian Club i England och då utarbetades också den första standarden för rasen.

Användningsområde

Pomeranian är en mycket trevlig sällskapshund och som alla hundar behöver den uppfostran. Den aktiveras gärna i hundsporterna agility, flyball, rallylydnad och träning där hunden får använda luktsinnet för att söka. Pomeranian är också en populär utställningshund.

Hälsa

Rasen ligger sammantaget på en medelnivå när det gäller skadestatistik. I rasen förekommer patella luxation (lösa knäleder) och hormonella besvär som visar sig genom att hunden mer eller mindre förlorar sin päls. Rasen finns med i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) för pälsproblem.

Egenskaper / Mentalitet

Det är en pigg, glad, positiv och vänlig ras som är mycket fäst vid sin ägare och är hemkär. Den har nästan ingen jaktlust. Pomeranian gillar inte att vara en sam hemma, den vill ständigt vara där dens ägare är. Går du på toaletten så vill hunden vara med dig. Det samma gäller då du går i duschen. Man bör tänka noga för innan man skaffar sig en Pomeranian, om man har möjlighet att vara hemma eller tillsammans med hunden nästan dygnet runt.

Foto: Kennel Black Orange’s

Storlek och utseende

En mycket liten hund med en dubbel päls (täckhår och underull) som står rakt ut från kroppen. Den har en högt ansatt svans buren över ryggen och små upprätta öron. Mankhöjden ligger oftast mellan 18 och 23.9 cm och vikten mellan 2 och 3.5 kg. De vanligaste förekommande färgerna är: orange, orangesobel, röd, svart, creme, cremesobel, vit, brun och vargsobel. Andra färger förekommer.  Pomeranian har en kort, kvadratisk kropp. Huvudet är rävliknande, kilformat med flat skalle och tämligen kort och spetsigt nosparti. Bettet är saxbett, men tångbett är tillåtet. Ögonen är mandelformade och medelstora och får inte sitta för långt isär. De är något snedställda. Öronen är tämligen högt ansatta, små och bärs upprättstående. Ryggen är kort, bröstet djupt, benstommen tunn. Svansen bärs över ryggen längs ryggraden, flat och rak. Pälsen består av mjuk dunig underull och långt rakt täckhår som skall vara något strävt i strukturen. När pälsen är som bäst är den så yvig att den döljer kroppens konturer. Svansen har i förhållande till hundens storlek en enorm fana. Man föredrar enfärgade hundar, men flerfärgade är tillåtna om färgerna är jämnt fördelade i fläckar över hela kroppen.

Mjölktänder

Valpen behöver oftast hjälp av en veterinär för att skifta sina tänder. Det är inte ovanligt att Pomeranian valpar vid 6 månaders ålder måste tas till veterinären för att dra ut upp till 12 mjölktänder, för att inte valpen skall få ett permanent bettfel.

Pälsvård

Pomeranian har en ganska lättskött päls men som tovar sig speciellt bakom öronen. Pälsen behöver borstas igenom minst en gång i veckan och oftare vid fällning med en ordentlig karda av märket Doggyman. Man badar en Pomeranian var fjärde till var sjätte vecka. Pälsen skall blåsas ordentligt torr samtidigt som man kardar för att undvika tovor och hudproblem.

Pomeranian kräver en viss pälsvård, speciellt då den byter sin valppäls behöver den badas varje vecka och borstas dagligen.

Övrigt

Pomeranian är en liten och tuff hund som ska behandlas med förnuft så att den inte skadar sig och kan, på grund av sin storlek, inte leka med större hundar och små barn. En Pomeranian har oftast ingen uppfattning om hur små de är. Ibland kan de få för sig att utmana stora hundar vilket kan sluta illa om man inte iakttar försiktighet. Även vid lek med andra hundar måste man tänka på hundens storlek, det är lätt hänt att en liten Pomeranian skadar sig i vild lek med en stor oförsiktig hund.

Även i rasens tidiga dagar var Pomeranian rasen populära. Kända människor som haft Pomeranian hundar är teologen Martin Luther, som hade en Pomeranian vid namn Belferlein som ofta förekom i hans skrifter. Konstnären Michelangelo, vars Pomeranian satt på en satinkudde och såg honom måla taket i Sixtinska kapellet. Fysikern Isaac Newton, vars Pomeranian med namnet Diamond tuggade på många av hans manuskript, och kompositören Mozart, vars Pomeranian hette Pimperl och till vilken han tillägnade en aria.

Besök en av Sveriges kändaste Pomeranian kennlar Black Orange’s Pomeranian

Råd om rasen Pomeranian av en rasspecialist

Vill du ha råd om vilket hundfoder din Pomeranian skall äta och hur mycket? Eller behöver du råd om pälsvård eller trimning? Då kan du kontakta Kennel Black Orange’s Pomeranians som har 30 års erfarenhet av rasen Pomeranian och gärna hjälper till.

Sjukdomar

Pomeranian är generellt en frisk ras, men precis som alla andra raser löper de risk för vissa hälsoproblem. Patellaluxation,  trachealkollaps och hudsjukdomen alopecia X är några av de problem som ses hos Pomeranian. Tandsten och tandlossning är vanligt hos rasen Pomeranian.

Alopecia X är ett tillstånd som karaktäriseras av pälsförlust utan samtidig hudinflammation. Hunden tappar gradvis mer och mer päls på större delen av kroppen, på huvud och ben brukar pälsen förbli normal. Huden hos dessa hundar är ofta mörkpigmenterad och förtjockad, varför sjukdomen även kallas ”black skin disease”. En del hundar blir helt kala medan andra utvecklar en tunn, ullig och spröd päls. Orsaken till alopecia X är ännu okänd och effektiv behandling saknas.

Foto: Kennel Black Orange’s

Pomeranian är INTE ALLERGIVÄNLIG! Det finns inga allergivänliga hundar.

Ursprungligen vägde Pomeranian hunden 9–13 kg, dvs betydligt mer än rasen gör idag.

Under början av 1800-talet importerades tyska spetsar till England, bland annat med drottningen Charlotte av Mecklenburg-Strelitz. De hundarna var oftast vita och var större (vägde runt 9-13 kg) än den typ av Pomeranian som vi ser idag. Två av drottningens framgångsrika hundar hette Phebe och Mercury och var vita. Även om de var populära i kungliga kretsar, fick den nya rasen inte fäste hos allmänheten. .Efterhand ökade intresset för mindre hundar och då började man behålla de dvärgväxta valpar som föddes och fortsatte aveln på de minsta. På så vis lyckades man avla ner storleken till de vi ser idag. Rasen fick ett stort uppsving när drottning Victoria visade intresse för och födde upp hundar av rasen.

Allt förändrades under drottning Charlottes barnbarn, drottning Victorias tid. Under sina 64 år som drottning av England födde drottning Victoria upp mer än 15 olika hundraser. Under sina senare år var hon särskilt förtjust i Pomeranians, som hon först såg år 1888 under en resa till Italien. Hon blev kär i en sobel och röd Pom med namnet Marco som bara vägde 5 kg. Idag tror många att han var inspiration för att föda upp mindre Pomeranians.

Drottningen ställde flitigt ut Pomeranian hunden Marco och vann många utmärkelser. Victoria köpte också tre andra Pomeranians på samma resa till Florens år 1888. Efter Marco var Victorias näst mest kända Pomeranian en tik som hette Gina som också blev Champion på Londons hundutställningar. Victoria älskade hennes Pomeranian så mycket att när hon låg döendes bad hon att hennes favorit Pomeranian Turi närvara vid hennes säng.

Victorias kärlek till Pomeranian hundarna, särskilt de mindre, inspirerade engelska hundfantaster att börja avla fram ännu mindre Pomeranian hundar. Från år 1900 till 1930-talet var rasen Pomeranian den populäraste rasen på Crufts hundutställning. Det var under denna tid som rasstandarden stabiliserades, med storleken ner till sin nuvarande vikt och pälsen utvecklade sina karakteristiska drag. Även under denna tid blev ett bredare utbud av färger tillgängliga. Tidiga Pomeranian var främst vita, svarta, choklad eller blåa, men efter att en orange hund började vinna på utställningar på 1920-talet utvidgades färgerna.

Två stycken Pomeranian hundar överlevde Titanic

Populariteten hos Pomeranian spred sig över Atlanten. År 1888 var en Pomeranian vid namn Dick den första Pomeranian som ingick i Amerikanska Kennelklubbens (AKC) stambok. År 1892 deltog den första Pomeranian hunden på en hundutställning i New York. Efter att AKC erkände rasen år 1900 växte Pomeranian snabbt i popularitet i USA. År 1909 accepterades American Pomeranian Club som medlemsklubb i AKC och utsågs till Parent Club för rasen. Vid mitten av seklet var Pomeranian en av de mest populära hundraserna i Amerika. Idag rankas de som 14:e bland de 155 raser hos AKC.

Pomeranian i Sverige i början av 1900-talet

Foto: Tjolöholms slotts arkivbild

Grevinnan Blanche Bonde på Tjolöholms slott, känd som den första svensk som importerade rasen Pomeranian (tidigare kallad Dvärgspets) från Storbritannien till Sverige. Grevinnan var också först med att importera rasen Cairnterrier till landet.

År 1916 registrerade Grevinnan Blanche Bonde kennelnamnet Tjolö, samtidigt importerade hon även Dvärgspetsar från Tyskland till Sverige. Färgen svart låg Grevinnan extra varmt om hjärtat. År 1920 var året som Grevinnan på allvar kom igång med uppfödning av Dvärgspets och det var också då hon importerade den första engelska Pomeranian hunden till Sverige.

Grevinnan hade stora framgångar i utställningsringen, både med hennes importer men också med egen uppfödda hundar, hon sågs ofta som vinnare även i uppfödarklass.

SVERIGES GULLIGASTE HUND

#pomeranian #dvärgspets #hunduppfödare #hundblogg #köpavalp #hund #hundar #hundblogg #hundvalp #hundraser #hunduppfödare #tjolöholm #blanchebonde #göteborg #borås #blackoranges #kennel #hundras #västkustenshundar #ringträning #utställningsträning #hundutställning #göteborg #dashingdogs #chrischristensen #bnsommarvovve #karda #doggyman

Husdjur
Detta inlägg publicerades i Indy – Sveriges gulligaste hund. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar