Bra för barn att ha tråkigt ibland

Det är viktigt att lära sig ha tråkigt. Det aktiverar både barnets fantasi och kreativitet.

För föräldern gäller det att vara lyhörd och lyssna på barnet för att veta om långtråkigheten är tillfällig eller om det ligger något annat bakom, säger familjeterapeuten och utbildningschefen Eira Tikkanen på Föreningen för mental hälsa i Finland.

”Jag har tråkigt” eller ”det finns inget att göra” är välkända fraser i många hem. Uttrycken kan egentligen syfta på många olika saker, fastän föräldern inte nödvändigtvis lägger märke till det i den brådskande vardagen.

- Barn är vana att göra saker, och de njuter av att göra saker. Att bara sitta stilla är inte lätt för ett barn, säger Tikkanen.

Att som förälder försöka sätta sig in i barnets erfarenheter bygger en trygg och fungerande växelverkan. Tidigare var ett vanligt synsätt att föräldraskapet byggde på en envägskommunikation där barnet i första hand tog emot föräldrarnas anvisningar och råd.

Barnet får och skall ibland ha tråkigt.

Idag vet vi att det är viktigt att också barnet får vara en aktiv part som får uttrycka sina känslor och erfarenheter.

- Det viktigaste är att föräldern är lyhörd nog att lyssna på sitt barn. Man kan inte ge något allmänt råd om vad man skall göra då ett barn har tråkigt eftersom barn är olika och de upplever omständigheterna annorlunda. Den grubblande introverta typen kan förhålla sig helt annorlunda till att ha långtråkigt än den vilda extroverten.

Lär barnet stå ut med att ha tråkigt

- Med att ha tråkigt menar barnet ofta att hen inte har något intressant att göra för tillfället. De vanliga sakerna nappar inte just då, helt enkelt. Barnet får och skall ibland ha tråkigt, men naturligtvis inte hela tiden, säger Tikkanen.

Det är bra att tillsammans med barnet ta sig en funderare om varför det känns tråkigt för tillfället och vad man kan göra åt det. Det är en viktig färdighet för barnet att kunna tåla att ha långtråkigt, och för att klara av det behöver barnet stöd. Att växa upp omfattar nämligen också att kunna hantera besvikelser och frustrationer.

- Som förälder älskar man sitt barn och vill dess bästa. Då kan det vara svårt att låta barnet ha tråkigt. Det kan väcka skuldkänslor och man frågar sig kanske om man är en likgiltig eller dålig förälder eftersom barnet är missnöjt.

Som förälder älskar man sitt barn och vill dess bästa.

Osäkerhet och skuldkänslor uppstår lättare ifall föräldern själv har vuxit upp i en familj där barnen har blivit försummade. Pressen av att vara en bättre förälder än de egna föräldrarna var, väcker prestationsångest.

Den annars helt normala känslan av osäkerhet som föräldrar upplever blir istället till en rädsla då man till varje pris försöker undvika att misslyckas.

Det är lättare för föräldern att lyssna på sitt barn om hen vågar misslyckas och göra felbedömningar. Då blir inte de saker som barnet säger ett sådant stort hot mot förälderns självkänsla, och den vuxna kan då ge barnet utrymme att berätta om sin långtråkighet. Barnet lär sig i sin tur att hantera känslan av att ha tråkigt, och blir på så vis inte ensam med sin känsla.

Bara tråkigt eller något annat?

Att ett barn har tråkigt beror inte alltid på att det är brist på saker att göra. Att ha tråkigt kan också bero på trötthet, att barnet är för slut för att orka koncentrera sig på någonting. Familjevardagen kan också ur barnens perspektiv te sig stressig ifall kvällarna är fulla av olika hobbyer och läxläsning.

- Ibland försöker barnet fånga förälderns uppmärksamhet genom att berätta att hen har tråkigt. Det kan hända att det finns för lite gemensam tid på kvällarna och på dagarna är föräldrarna på jobbet och barnet på dagis eller i skolan. Barnet säger inte alltid rakt ut att hen vill ha uppmärksamhet, utan försöker signalera det på andra sätt.

Fantasi är en otrolig resurs i livet.

Om det är svårt att hitta gemensam tid, så kan man till exempel ta med barnet i de dagliga göromålen, som till exempel i matlagning eller andra hushållssysslor. Samtidigt kan man kolla upp med barnet hur dagen varit och vilka tankar barnet har.

Känslan av att ha tråkigt kan vara fruktbar då det gäller att hitta på nya saker. För att fantasin skall kunna flöda krävs att man stannar upp och betraktar sin omgivning i lugn och ro. På det viset kan vardagliga fenomen ses ur ett nytt ljus. Även naturen inbjuder till att stanna upp och att strunta i mobiltelefonen.

- Fantasi är en otrolig resurs i livet. Också i svåra livssituationer är det lättare att klara sig ifall man vågar kasta sig in i och njuta av stunderna, säger Tikkanen.

Som förälder bör man även skydda barnet från överstimulans. Långtråkigheten behöver inte alltid avbrytas genom olika smartapparater eller genom att stirra in i en skärm, utan man bör uppmuntra barnet att söka nya sätt att se och uppleva.

Rastlöshet blir ett problem

Det är hälsosamt att uppmärksamheten ibland inte är fokuserad på något alls.

- Problem med rastlöshet framkommer bland klienterna på barn- och ungdomspsykiatrin. De har kanske tappat sin sömnrytm och balansen i vardagen. Om barnet hela tiden strävar efter något att underhålla sig med, blir hen rastlös och tappar tålamodet.

Det är bra om föräldern drar upp riktlinjer som skyddar barnets välmåga. Ibland kan det vara nödvändigt att säga att barnet måste hitta på något annat att göra än att bara hålla på med olika tekniska manicker som smarttelefonen eller datorn.

”Nu gör vi så här!”

Detta kan väcka protester från barnet och ifrågasättande av förälderns auktoritet. Alla beslut behöver man dock inte argumentera för desto mera, för som förälder har man lov att avsluta diskussionen genom att säga ”nu gör vi så här”.

Det kan till och med hända att ditt barn en vacker dag kommer tacka dig för dessa beslut. Ur tråkigheten kan det uppstå lekar, nya hobbyer och bärande förmågor att hantera både känslor och kunskap senare i livet.

Text: Samuel Salovuori, Suomen Mielenterveysseura.