Starkt stöd för EU bland länder som inte är medlemmar – i Albanien är 97 procent för ett medlemskap

Undersökningar från europeiska länder som inte är EU-länder visar på att majoriteten av invånarna vill bli EU-medlemmar. Enligt statsvetare Thomas Karv får vi ingen ny medlem inom de närmaste fem åren. Vi listar de starkaste kandidaterna.

För tillfället finns det 27 EU-länder, och det är för många ännu en obekant siffra. Var det inte 28 länder? Alldeles riktigt, men Storbritannien lämnade samarbetet 2020.

Sett till de länder i Europa som inte är EU-medlemmar är det ett flertal som vill ansluta sig till EU och det finns för tillfället sju kandidatländer: Albanien, Moldavien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet och Ukraina.

Utöver kandidatländerna finns det tre potentiella kandidatländer: Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Georgien.

Starkt stöd bland invånarna

Relativt färska gallupar som gjorts i de flesta ovan nämnda länder visar på att majoriteten av invånarna i nästan samtliga länder vill bli EU-medlemmar. Vi har tittat närmare på tretton olika länders gallupar och gått igenom resultatet med statsvetare Thomas Karv. Karv skrev sin doktorsavhandling om attityder gentemot den Europeiska Unionen.

Det är många år sedan EU välkomnade en ny stat. Det senaste landet att bli ett EU-land är Kroatien och det var 2013. Hur länge ska vi då vänta tills EU välkomnar ett nytt land till gemenskapen?

– För tillfället verkar inte den politiska viljan finnas på högsta EU-håll att acceptera nya EU-länder inom en överskådlig framtid. Jag tror det tar mellan 5-10 år innan vi har en ny EU-medlem.

Det är ju inte heller bara så där att traska in i EU, utan en hel del kriterier ska uppfyllas.

– Det finns de såkallade Köpenhamskriterierna som kan indelas i tre olika kategorier: ekonomiska, politiska och administrativa. I korthet så handlar de ekonomiska om att landet ska vara en fullt fungerande marknadsekonomi, de politiska om att landet ska ha en välfungerande rättsstat och de administrativa om att landet ska vara administrativt kapabla att leva upp till alla förpliktelser som ett EU-medlemskap medför. När alla dessa kriterier kan kryssas av så har landet levt upp till de officiella krav som finns. Därtill måste ett EU-medlemskap godkännas av samtliga medlemmar, vilket också kan vara ett problem.

För tillfället verkar inte den politiska viljan finnas på högsta EU-håll att acceptera nya EU-länder.

Varför vill då länder gå med i EU?

– Historiskt sett kan man kort sammanfatta det med tre olika argument. De första är av säkerhetspolitikiska skäl. En stat kanske har ett aggressivt grannland och anser att EU kan utgöra någons sorts skydd mot grannlandet. Det andra är av ekonomiska orsaker. Man får i och med ett medlemskap tillgång till EU:s fria marknad och det ska på sikt ge ekonomiska fördelar. Det sista, och även nyaste, argumentet är av identitetsmässiga orsaker. För ett flertal post-kommunistiska länder i Östeuropa har ett EU-medlemskap kommit att likställas med ett slutgiltigt erkännande att man på riktigt blir en del av ett demokratiskt Europa.

Ekonomiska argument för Albanien

Stödet bland Albaniens befolkning för ett EU-medlemskap är högt. I en gallup från 2020 var 97 procent av albanerna för ett EU-medlemskap. Albanien är ett kandidatland.

– Albanien är ett fattigt land så deras huvudargument för att gå med i EU är ekonomiska, säger Karv.

Albanien är ett land där rättsstaten inte fungerar så bra som EU vill och där rättssystemet inte fungerar som det ska. De har därtill haft problem med att genomföra nödvändiga reformer och haft problem med organiserad brottslighet och korruption. Det här är enligt Karv de främsta orsakerna till varför Albanien inte är ett EU-land i nuläget.

Ukraina belönas möjligtvis med ett EU-medlemskap

Ukraina blev beviljat kandidatstatus tidigare i sommar tillsammans med grannlandet Moldavien. Stödet för ett EU-medlemskap i Ukraina var i slutet av mars 2022 91 procent.

Ukraina har haft extremt mycket problem redan innan ryska invasionen med bland annat utbredd korruption och fattigdom.

– När kriget tar slut och om Ukraina då är en självständig stat tror jag det kan gå ganska snabbt för dem att bli EU-medlemmar. Ett EU-medlemskap skulle kunna fungera som en form av belöning samtidigt som det skulle konsolidera Ukraina som en del av ”Västeuropa”.

Ukraina och Moldavien beviljas kandidatstatus i EU – Georgien också möjlig som kandidat, efter reformer

Länderna kan inleda sina processer att bli medlemmar.

Kosovo använder euro

Även i Balkanlandet Kosovo är stödet för ett EU-medlemskap högt. Vid en gallup från förra året svarade 91 procent att de skulle rösta för att gå med i EU. Kosovo är ett potentiellt kandidatland.

Viljan i Kosovo är stark för ett EU-medlemskap. Karv poängterar att de redan använder Euro, har försökt genomdriva nödvändiga reformer och få bukt med korruptionen. Problemet för Kosovo är att fem EU-medlemmar, bland annat Spanien, ännu inte godkänt landet som självständig stat.

– Spanien har problem med en egen självständighetsrörelse i Katalonien och godkänner man Kosovo som självständig stat så finns det inte några hårda argument emot att godkänna Katalonien som självständig stat.

Nordmakedonien kan vara nästa EU-land

Stödet i Nordmakedonien för ett EU-medlemskap är 79 procent. Nordmakedonien är ett kandidatland.

Det som talar för Nordmakedonien är att de genomfört nödvändiga reformer, har en fungerande demokrati och att det är ett litet land och skulle således inte påverka EU alltför mycket som helhet. De är redo på pappret verkar det som enligt Karv. De är dessvärre ett fattigt land och har problem med brottslighet och korruption.

– Det största hindret för Nordmakedonien har varit deras namn. Landet hette tidigare Makedonien, vilket utgjorde ett problem eftersom det enligt grekerna är namnet på en historisk grekisk provins. De bytte då namn till Nordmakedonien. Men nu har de istället problem med Bulgarien. Bulgarien anser att det makedonska språket är en bulgarisk dialekt och inte ett självständigt språk och motsätter sig därmed att makedonska skulle få status som ett av EU:s officiella språk.

Om Nordmakedonien löser problemet med Bulgarien tror Karv att de har goda möjligheter att beviljas ett EU-medlemskap.

Bosnien-Hercegovina har tre presidenter

Bosnien-Hercegovina är nästa Balkanland där EU-stödet är högt. Vid en gallup från 2020 var 76 procent för ett EU-medlemskap. Bosnien-Hercegovina är ett potentiellt kandidatland.

Bosnien-Hercegovina har som de flesta andra Balkanländer problem med organiserad brottslighet. De har inte en fungerande rättstat och inte heller en fullt fungerande marknadsekonomi enligt Karv. Sannolikheten att de ska bli en del av EU inom de närmaste tio åren anser han som låg.

– Bosnien-Hercegovina står inför många utmaningar men där verkar det finnas en vilja att få officiell kandidatstatus. De har därtill ett ytterst komplicerat politiskt system, som illustreras väl av att landet samtidigt har tre olika presidenter.

Montenegro har fått beröm av EU

I Montenegro är 74,6 procent för ett EU-medlemskap enligt en gallup från tidigare i år. Montenegro har officiell kandidatstatus.

Av alla nuvarande länder med officiell kandidatstatus tror Karv att Montenegro är nästa land att godkännas EU-medlemskap. Karv är relativt säker på att Montenegro är EU-medlem inom tio år.

– De har fått beröm av EU för det arbete de har gjort hittills och de blev även beviljade Natomedlemskap för några år sedan vilket antyder att det går åt rätt håll ur ett västerländskt perspektiv. De är inte heller ett stort land så de skulle ha en liten påverkan på EU som helhet.

Säkerhetspolitiska skäl för Georgien

Enligt en gallup gjord 2021 var 67 procent av Georgiens invånare för ett EU-medlemskap. Georgien är ett potentiellt kandidatland.

Georgien är det enda av alla kandidatländer och potentiella kandidatländer som inte gränsar mot något annat EU-land. Det här kan enligt Karv ses som ett problem för en del EU-länder. De har även problem med korruption och organiserad brottslighet.

– Georgien ville ju bli Natomedlemmar men det här visade sig vara omöjligt. De ser ett EU-medlemskap som en plan B. De vill med i gemenskapen främst på grund av säkerhetspolitiska skäl.

Moldavien måste lösa konflikten med Transnistrien

Moldavien blev beviljat kandidatstatus i somras. Vid en gallup 2021 var 61 procent för ett EU-medlemskap.

Moldavien blev beviljat kandidatstatus i somras vilket är ett tecken på att det finns en vilja från EU:s håll att de ska bli medlemmar, men enligt Karv är det inte mycket som talar för att Moldavien inom den närmaste framtiden ska lyckas lösa de problem de har.

– Det kanske största problemet för Moldavien är att en del av landet, Transnistrien, har utropat sig självständiga. Har ett land inte kontroll på hela sin geografiska areal kan de inte heller bli EU-medlemmar. Moldavien är även ett delat land där en del historiskt och kulturellt dras mot Europa och en del mot Ryssland.

Britterna vill ha kontroll över sina egna lagar

Storbritannien röstade för ett EU-utträde 2016 och lämnade slutligen EU 2020. Enligt en gallup från 2019 var det dock 57 procent av britterna som ville lämna kvar i EU.

När britterna röstade för ett utträde var det väldigt jämnt. Trots att olika gallupar visar att en majoritet vill återförenas med EU är det ytterst osäkert att det skulle bli så vid en folkomröstning.

– Britterna gick med i EU för de marknadsmässiga fördelar som ett EU-medlemskap förde med sig. Men i och med att EU över tid har utvecklats i en alltmer politisk riktning ville de ta tillbaka kontrollen över sina egna lagar och regler från Bryssel. Enligt många började helt enkelt nackdelarna bli större än fördelarna. För så är det, ett EU-medlemskap innebär att man samtidigt ger upp en del av sin nationella självbestämmanderätt. Ska britterna gå med i EU igen ska det troligtvis till en ny folkomröstning och det tror jag är väldigt långt borta för tillfället.

Identitetskris i Serbien

Serbien är det land på Balkan där EU-stödet är lägst. Vid en gallup från 2020 var 50 procent för ett EU-medlemskap. Serbien är ett officiellt kandidatland.

Mellan EU och Serbien har det pågått förhandlingar en längre tid men utvecklingen har gått i fel riktning i Serbien enligt Karv. Tidigare var en majoritet av serberna för ett EU-medlemskap men det här har förändrats efter Rysslands invasion av Ukraina, mycket på grund av att de har en bra relation med Ryssland.

– De var närmare ett EU-medlemskap för fem år sedan än vad de är idag. Serbien går igenom någon sorts identitetskris, de vill nämligen bli en del av EU men samtidigt vill de inte svika Ryssland. Det ligger i EU:s intresse att Serbien blir ett EU-land eftersom de då kan påverka den politiska utvecklingen i landet på ett annat sätt än i dagsläget.

EU skulle troligen inte tillåta Islands valfiske

Island har aldrig varit medlem i EU men de ansökte om medlemskap 2009. Ansökan avbröts 2013 och 2015 drogs Islands ansökan tillbaka. Vid en gallup tidigare i år var 47 procent positiva till ett EU-medlemskap.

Island är ett rikt land med få invånare och de skulle bidra med mer än vad de tar menar Karv. Han tror också att de relativt snabbt skulle bli en del av EU om de skickar in en ansökan, men det är föga troligt att de lämnar in en ansökan eftersom de inte skulle vinna något på det.

– Islänningarna har historiskt sett varit negativa till ett EU-medlemskap. Ett argument till varför de inte vill ansöka är att de håller på med valfiske, vilket EU knappast skulle tillåta att de fortsätter med. De skickade ju in en ansökan 2009 på grund av finanskrisen, men drog tillbaka den när de fick ekonomin tillbaka på fötter igen.

Norge äter kakan och har den kvar

Norge är inte ett EU-land och vid en folkomröstning från 1994 var 52,2 procent emot ett medlemskap. Vid en gallup från tidigare i år var 40 procent positiva till ett EU-medlemskap.

Norge har ett frihandelsavtal med EU och ur deras perspektiv får de äta kakan samtidigt som de har den kvar menar Karv. De är dessutom en del av den europeiska familjen på alla sätt och vis samtidigt som de är en del av Nato.

– Ett giltigt argument att ansöka om EU-medlemskap för rika länder som Island, Norge och Schweiz är att de då får sitta med vid de bord där besluten tas. Genom en plats i EU-parlamentet kan de påverka utvecklingen från insidan. Men samtidigt ger de då upp en del av sin självbestämmanderätt, och är det ett pris värt att betala? Om Norge över en natt blir ett fattigt land tror jag att de ansöker om medlemskap, men i dagsläget är det långt borta.

Schweiz har ett optimalt geografiskt läge

Schweiz är inte medlem i EU. Stödet för ett EU-medlemskap är lågt, under 20 procent hos befolkningen och 20 procent hos politikerna.

Schweiz är ett land som enligt Karv vunnit det geografiska lotteriet som alpland mitt i Europa. Schweiz är dessutom ett väldigt rikt land så de skulle inte vinna något på att bli ett EU-land.

– Det som kan få Schweiz att gå med i EU är om ekonomin kollapsar eller ett EU-vänligt parti kommer till makten som i förlängningen får opinionen att svänga, men det ser jag som ytterst osannolikt. Därtill är ju Schweiz ett land med en speciell lagstiftning som möjliggjort att de blivit ett slags skatteparadis, och det är något jag tror att Schweiz gärna håller kvar.