Vad hände egentligen då Turkiet ogillade de tio västambassadörernas åsikter och försökte köra ut dem ur landet?

Forskaren Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet kommenterar de piruetter som tio västliga ambassadörer och Turkiets president har sysslat med. Nu har den diplomatiska krisen dämpats.

– Det har nog varit lite oklart vem det var som ursprungligen tog initiativet till att de tio ambassaderna kom med just det här uttalandet. Jag kan inte heller direkt komma på varför fallet Osman Kavala aktualiserades just nu. Det verkar ändå som om initiativet inte kom från USA vilket man först antog, säger forskaren Toni Alaranta vid Utrikespolitiska institutet  

Alaranta konstaterar också att det nog finns en rad andra likadana fall som kunde belysas.

– Ett alldeles motsvarande fall är ju frihetsberövandet av Selahattin Demirtaş som leder det prokurdiska Folkens demokratiska parti HDP. Han har suttit fängslad redan i många år.  Han skulle ju nog vara en minst lika betydelsefull person som Kavala, och om honom kunde man ge ett lika starkt uttalande.  

Problemet med fängslade politiska fångar i Turkiet är inte nytt

Toni Alaranta konstaterar att själva frågan inte alls är ny i sig – speciellt inte fallet Osman Kavala. Problemet med fängslade politiska fångar i Turkiet har länge påtalats av både USA och andra väststater. Fängslandet av Kavala är också något som Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp.

Domstolen har konstaterat att fängslandet av Osman Kavala strider mot lagen. Ambassaderna hänvisade bland annat till det i sitt uttalande med krav på frigivning.

Alaranta konstaterar att det i slutet av året väntas ett beslut från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter där det sägs att Osman Kavala måste friges.

"Formuleringarna om västlig inblandning tolkas på lite olika sätt"

– USA:s ambassad, och sedan också de andra berörda ambassadörerna, kom i går på Twitter med ett officiellt uttalande där de meddelar att de anpassar sig till Wienkonventionens paragraf 41. De omformade den till ett uttalande där man sade sig vilja respektera värdlandets lagar och att man inte vill blanda sig i värdlandets interna angelägenheter. 

Enligt Alaranta var texten i den engelskspråkiga versionen formulerad så att den handlade om det här enskilda fallet.

– Men i Turkiet har man låtit förstå att uttalandet betydde att väst inte heller i framtiden kommer att blanda sig i Turkiets inre angelägenheter. Det här ledde i går till en del polemik.

– Man kan väl nog säga att budskapet är att det var ganska få inom det turkiska utrikesministeriet som låg bakom beslutet att köra ut de västliga diplomaterna ur landet. Det handlade om president Recep Tayyip Erdoğans eget drag, och det stötte på motstånd inom utrikesministeriet.

Alaranta bedömer att det antagligen gick till så att ambassaderna till slut erbjöd det turkiska utrikesministeriet och de turkiska myndigheterna en väg ut ur det hela.

– Då kunde man gå vidare utan att president Erdogan förlorar ansiktet i Turkiet. Och samtidigt kunde man undvika en utvisning av ambassadörerna.

Lagar som kolliderar

Toni Alaranta konstaterar att man kan säga att olika former av gällande internationell lag har kolliderat. 

– Människorättslagstiftningen står här emot annan lagstiftning, och mycket handlar ju om tolkning. Turkiet har faktiskt undertecknat internationella avtal där till exempel fängslandet av en person som Kavala måste fördömas. Europeiska människorättsdomstolen hänvisar till just detta.

– Men så finns det också känsliga diplomatiska regler, och dem bryter man inte emot. 

Alaranta refererar till ett inlägg på Twitter av EU-parlamentets viceordförande Heidi Hautala.

Hautala kommenterar i inlägget nyheten om att president Erdoğan välkomnar västambassadörernas beslut att fortsätta med att upprätthålla den diplomatiska överenskommelsen om att inte blanda sig i värdländernas affärer.

Hautala skriver på Twitter i dag: "Det här löftet kan inte hållas. Mänskliga rättigheter kan inte ses som en "intern angelägenhet" för ett värdland".

Den diplomatiska krisen löstes – men Turkiet får nog återkomma till den här sortens frågor

Den här diplomatiska krisen löstes. President Erdoğan meddelade i går att han är positivt inställd till att ambassaderna har kommit med det här nya uttalandet och att inga ambassadörer kommer att utvisas. 

– Det kan hända att Erdoğans styre försöker presentera det hela som en seger; "nu måste de västliga ambassaderna böja sig". Men i det långa loppet kan det här nog inte på något sätt ses som en seger eftersom det som nu skedde visar hur instabil den turkiska administrationen är.

Enligt Alaranta kommer nog inte västvärlden heller på länge att glömma Turkiets agerande.

– Turkiet blir nog tvunget att återkomma till den här frågan i något sammanhang igen. Västländerna kommer på nytt att föra fram den här sortens problem. Det här är inte packat och klart på något sätt.