Nötkråka

Inte blev det något gjort igår efter jobbet. Inte ens en latte och en bok. Men grabben lärde sig cykla!! Så mycket viktigare. Och oj vad stolt han var när han fick visa upp sina färdigheter för pappa då han kom hem. Nu måste jag bara få honom att bromsa också. :D Det blev någon tur ner i diket. Tur vi har mjuka diken här.

I förrgår kom nötkråkan och hälsade på. Den har jag inte sett sedan i höstas. Tydligen ska det finnas två varianter av den. En smalnäbbad och en tjocknäbbad. Det här ska då vara den förstnämnda.

16/5-2017 Nötkråka

Här följer lite fakta som jag lånat från fageln.se

----- <> -----

Nötkråka  Nucifraga caryocatactes


Latinskt namn:
Nucifraga caryocatactes - vilket betyder, nötknäckare.
Typiska kännetecken:
34 cm. Chokladbrun med vita droppfläckar. Ser på avstånd grå ut med svarta vingar och mörkbrun hjässa. Vit på både undergump och övergump. Sitter gärna i en grantopp.
Finnes:
I granskogar med närhet till hasselbestånd.
Äter:
Granfrön, hasselnötter, fågelägg och fågelungar, samt insekter. Ibland under vintern även näbbmöss.
Läte:
Ett upprepat kraxande.
Häckar:
Bygger ett väl isolerat bo intill stammen av en gran. 
I Sverige förekommer två arter av nötkråkor. Dels den tjocknäbbade som heter Nucifraga caryocatactes samt den smalnäbbade nötkråkan vars latinnamn är Nucifraga caryocatactes macrorhynchos och som har sitt ursprung i Sibirien. Här presenterar vi den sydvenska arten caryocatactes.
Namnet nämns första gången 1746, men är troligen äldre. I formen Nötkråka nämns det redan 1728. Namnets "nöt-" kommer av artens matvanor, och "–kråka" på grund av artens likhet med en kråka. Har även kallats nötväcka, nötknäcka och nötskrika.
Av äldre litteratur har nötkråkans sydsvenska utbredning inte förändrats speciellt mycket sedan 1800-talets mitt, även om man i flera avseenden vid denna tid var osäker på artens häckningsbiologi.
Den svenska nötkråkan är helt knuten till förekomsten av hassel. Nordgränsen för utbredningen följer så gott som exakt gränsen för hasselns förekomst. Nötkråkan häckar sparsamt till sällsynt, lokalt dock tämligen allmänt upp till Dalsland och norra Uppland. Den svenska populationen av den tjocknäbbade nötkråkan beräknas uppgå till mellan 5.000 – 15.000 par.
När nötkråkan etablerar sig i ett revir blir de kvar där så länge de lever. Ungarna sprider sig när de blir självständiga, normalt endast några tiotal kilometer. Reviret förläggs till tät, mossrik och gärna flerskiktad granskog med inslag av fuktiga partier. Det är mycket viktigt att det inom kort avstånd från reviret finns områden med god förekoms av hassel.
Tidigare trodde man att nötkråkan flyttade under vintern. Detta eftersom de då lever ett mycket tyst och undangömt liv och sällan sågs.
Redan i mars månad börjar paret att bygga på sitt bo. Det placeras vid sydsidan av stammen av en gran ganska högt, mellan 4 och tolv meter upp. Stommen av boet är en riskorg som sedan isoleras med skägglav, murket trä, jord, enbark och grässtrån. Den imponerande temperaturisoleringen behövs för äggen ruvas ofta i sträng kyla. Så snart det första ägget är lagt, börjar fåglarna sitta över dem för att skydda dem med mer eller mindre värme. Men den egentliga ruvningen med så hög värme att utvecklingsprocessen i ägget startas börjar först när hela kullen är lagd. Hane och hona turas om med ruvningen. Antalet ägg varierar beroende på hur hasselnötstillgången varit tidigare under hösten. Dålig höst ger tre ägg medan en bättre nötskörd kan ge upp till fem ägg. Maten till ungarna som till 50% består av nötter, transporteras i tämligen finfördelat skick i strupsäcken. Sedan ungarna lämnat boet stannar de i reviret under ytterligare två till tre veckor. Ungarna är beroende av föräldrarna länge och man kan se dem tigga och motta mat ännu i augusti. När hasselnötterna mognar upplöses familjen och ungarna vandrar ut.
Från slutet av augusti till in i oktober visar sig nötkråkorna mest. Då samlar de nötter för vinterns behov. Bakom tungan har nötkråkan en påsformad utvidgning. Här kan upp till 20 nötter pressas ner som den sedan flyger iväg med bort till sitt revir. Nötterna göms sedan på marken under mossan. Det är med ofattbar precision som nötkråkan sedan återfinner sina nötter, även om marken är täckt av ett tjockt snötäcke. Outnyttjade förråd kan hon återfinna ännu efter 16 till 17 månader. Ett annat omtyckt födoämne är granfrön, som dock ej insamlas utan plockas för stundens behov. 
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

16/5-2017 Nötkråka

16/5-2017 Nötkråka


----- <> -----

Där fick jag förklaringen varför jag inte sett någon sedan i höstas. :)

Idag ska det regna hela dagen enligt prognosen. Igår regnade det också lite men kvällen var helt underbar. En sådan där kväll som jag vill aldrig ska ta slut.

Igår såg jag en fågel som var lik storspoven. Den var betydligt mindre och näbben lika så. Jag hoppas den dyker upp fler gånger så jag har möjlighet att ta ett kort, så jag kan urskilja vad det är för art i alla fall.

Just nu väntar jag in en solig kväll så jag kan gå ner till ån och försöka få en bild på den större vadaren jag sett där.

Ha en lagom regnig torsdag!


Kommentarer

Populära inlägg