Barna Hedenhös

Ur Barna Hedenhös’ liv och leverne var en tecknad serie skapad av Bertil Almqvist. Serien förekom i serietidningen Tuff och Tuss och deras vänner på 50-talet. Han hade dessförinnan börjat skapa bilderböcker för barn om Barna Hedenhös och deras familj. Familjen bestod av Pappa Ben, Mamma Knota och barnen Sten och Flisa. Husdjuren kossan Mura, hästen Hårfagre och hunden Urax kompletterade hushållet.

Beräknad läsningstid: 21 minuter

Ett urval källor

Det utkom ett dussin bilderböcker med Barna Hedenhös (1948-71). ©Bonniers
Det utkom ett dussin bilderböcker med Barna Hedenhös (1948-71). ©Bonniers

Barna Hedenhös är en serie berättelser för barn som utspelar sig på stenåldern. Efternamnet kommer från uttrycket hedenhös som avser mycket av­lägsen forn­tid (hednisk tid). Men familjens namn har fler bottnar än så. Pappa Bens och mamma Knotas namn går att sätta samman till benknota. På samma sätt hör syskonen Sten och Flisa ihop i ordet stenflisa.

Familjen Hedenhös, dvs barnen Sten och Flisa med pappa Ben och mamma Knota, och urhunden Urax. ©Bonniers

Tillbaka till toppen av sidan


Fler djurfigurer

  • I den första bilderboken infångade Hedenhös vildsvinskultingen Grymt, men den förekommer inte i senare böcker
  • I Amerika gjorde Mura ett snedsprång som resulterade i tjurkalven Bufflo
  • Barna Hedenhös blir kungliga har med geten Budde (Budde-geten, som levde på klöver), annekterad av Grotte-sångarklanen, med Tagge Urlander i spetsen

Tagge Urlander var förstås med åsyftan på Sveriges dåvarande statsminister Tage Erlander. Andra personer med verklighetsbakgrund förekommer också. Ett exempel är Ura-Nisse, som har längdskidåkaren och den flerfaldige vasaloppsvinnaren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson som förebild.

Över huvud taget innehöll berättelserna mängder med ordlekar baserat på kända företeelser i samtiden.

Tillbaka till toppen av sidan


Handling

Sjösättningen av ”Ur-Tiki” ur Upptäckten av Amerika. ©Bonniers
Sjösättningen av ”Ur-Tiki” ur Barna Hedenhös upptäcker Amerika. ©Bonniers

Berättelserna blandar med andra ord företeelser från stenåldern med moderna inslag och en hel del fantasi. Det finns flera antydningar om att familjen Hedenhös eller andra figurerna i berättelserna ligger bakom företeelser som är välkända idag. Några exempel:

  • Stockholmen, en holme i Mälaren dit familjen Hedenhös flyttar i första boken. Familjen Hedenhös kan därmed anses ha grundat Stockholm
  • Ura, en svensk ort på stenåldern, föregångare till dagens Mora
  • Urlympiska spelen är förstås föregångare till Olympiska spelen
  • Ur-York och Ur-troit, amerikanska stenåldersstäder som förekommer i tredje boken, föregångare till dagens New York och Detroit
  • Ur-York har en dåtida frihetsstaty, och i Ur-troit tillverkas bilar av märket ”Ur-ford”, som drivs med hästars krafter
  • Äckel-tornet, en föregångare till Eiffeltornet. Fick sitt namn av Flisa, som tyckte det var ”äckligt” högt

Tillbaka till toppen av sidan


Bilderböckerna

BonnierBarnens stora julkalenderBonniers JuniorförlagDen stora bokenPå nya äventyrBonnier CarlsenUrax
1Barna Hedenhös: bilder från stenåldern194819511980219911997
2BH reser till Egypten1949/1971119551980219911998
3Expedition Ur-Tiki, eller BH upptäcker Amerika1950/19711195619804/198619911998
4BH på vinterresa i Sverige1951195819804/1986199219972012
5BH och de urlympiska spelen1952195919803/198619921998
6BH åker bananbåt till Kanarieöarna1953196019803/19841991
7BH blir kungliga och Sverige får sin första regering195419901992
8BH i världsrymden19551961198820125/2013
9BH reser till Paris1957198719912016
10BH bakom stenridån / BH reser till Ryssland / BH i Ryssland1962/197419862013
11BH på Mallorca19691987199220125
12BH besöker England19711988199220125
Utgivningsår för bilderböckerna på olika förlag.

1 Utgåvan 1971 innehöll både resan till Egypten och upptäckten av Amerika
2 En utgåva 1980 innehöll den första berättelsen och resan till Egypten
3 En andra utgåva 1980 innehöll urlympiska spelen och resan till Kanarieöarna
4 En tredje utgåva 1980 innehåll upptäckten av Amerika och vinterresan i Sverige
5 I världsrymden och andra äventyr innehöll även resan till Mallorca och besöket i England

Flera av bilderböckerna har också blivit översatta till andra språk som engelska, tyska, italienska och nordiska språk som norska och finska.

Tillbaka till toppen av sidan


1 Barna Hedenhös
Barna Hedenhös (1948). ©Bonniers
Barna Hedenhös (1948). ©Bonniers

Den första bilderboken, som introducerar familjen Hedenhös. De har en hund, Urax, och en ko, Mura. Och en dag kommer pappa Ben hemdragandes med ett vildhästföl, som de tämjer.

Hästen, som får heta Hårfagre, rymmer, men Urax finner den och leder den hem. När Sten och Flisa ser vildhundar slåss mot vildhästar blir det Urax och Hårfagre som bryter upp striden och ger dem en straffpredikan.

När pappa Ben sedan fångar en gruskulting blir de tvungna att fly de vilda vuxna svinen. Då paddlade familjen ut genom Mälaren i sin ekstock, och fick efter några dagar syn på en liten rullstensholme.

”Där landar vi med stocken! utropade pappa Ben. Där ska vi bo, och holmen ska heta Stockholmen!”

2 Reser till Egypten
Barna Hedenhös reser till Egypten (1949). ©Bonniers
Barna Hedenhös reser till Egypten (1949). ©Bonniers

i den andra boken blir Sten och Flisa blir bortrövade till Egypten. Där heter de egyptiska barnen Pyram och Ida. Pappan hette Papyrus, mamman Delta, och eftersom pappa Papyrus var en ”Nilens son” hette hela familjen förstås Nilson i efternamn.

Barnen Hedenhös får lära sig spela pyramid med kula under resan, och upptäcker hur väsentligt annorlunda egyptierna lever jämfört med deras eget stenåldersliv. I Egypten fångar de en krokodil, och Urax jagar en katt uppför en pyramid, så han tvingas gå kopplad.

Det gör att barnen får nog, packar en stor matsäck och rider hem med Hårfagre, för hästar hittar alltid hem.

Tillbaka till toppen av sidan


3 Upptäcker Amerika
Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950). ©Bonniers
Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950). ©Bonniers

Familjen byggde sig flotten Ur-Tiki, anspelande på den norska upptäcktsresanden Thor Heyerdahls berömda flotte Kon-Tiki, som hade befarit Stilla havet några år tidigare.

Familjen flyter med golfströmmen över Atlanten och hamnar i Urjork. Där träffar de urokeser i ett Amerika uppfyllt av bisonoxar. De besöker en fabrik i Ur-troit som gör vagnar som drivs med hästkrafter, innan de reser hem i en raket driven av ”ur-an”.

För kossan Mura blev resan extra speciell eftersom hon på prärien träffar en bisonoxe som gör att hon efter hemkomsten får en bisonkalv.

4 På vinterresa i Sverige
Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige (1951). ©Bonniers
Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige (1951). ©Bonniers

Hedenhösarna åker norrut på isen till Nämforsen, där de hälsar på pappa Bens bror Hugge. Han är förste hällristare vid Ångermanälvens mynning.

På vägen stannar de till i Urvik och besöker Urvikingarna som har en urpark med infångade vilda djur.

Familjen åker på hemvägen via Ura (dagens Mora) och deltar i, och vinner, Masaloppet. De får också träffa Ura-Nisse som då vunnit Masaloppet hela åtta gånger.

Tillbaka till toppen av sidan


5 De urlympiska spelen
Barna Hedenhös och de urlympiska spelen (1952). ©Bonniers
Barna Hedenhös och de urlympiska spelen (1952). ©Bonniers

Efter att hedenhösarna vunnit Masaloppet får Sten idén att stora tävlingar också kunde hållas på sommaren. Sagt och gjort, pappa Ben anordnar de första urlympiska spelen.

Tävlingarna var internationella och farbror Nilson från Egypten var en av deltagarna.

På hopparedagen visade sig guancherna från Kanarieöarna vara bäst i stavhopp. När det var dags för löpning vann de svarta (som i boken kallas negrer) deltagarna från Afrika de flesta grenarna.

Nordiska deltagare visade sig dock vara bäst på att kasta såväl yxa som spjut. Och de vann även holmgången med fribrottning.

När det sedan kom till stenbaxning kunde ingen mäta sig med egyptiernas håvstångsprincip. Och efter avslutningsmåltiden stannade den kanariske stavhopparen Tinerfe som gäst hos Hedenhös.

6 Åker bananbåt till Kanarieöarna
Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna (1953). ©Bonniers
Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna (1953). ©Bonniers

Efter urlympiaden har pappa Ben ont i ryggen och ena armen – han har fått urmatism. Då föreslår Tinerfe att han ska byta luft och resa till Kanarieöarna, som han kallar hundöarna.

De reser först till Kålleborg (Göteborg heter det idag) dit bananer importeras med bananbåtar. Där får de möjlighet att åka med nästa bananbåt till Kanarieöarna.

Pappa Ben och barnen Hedehös landar tillsammans med Tinerfe på Teneriffa. Där upplever ett vulkanutbrott, när Teide sprutar eld och stenar. Barnen får också hjälpa Tinerfe att ändra kursen på den svarta lavaormen. Och som tack för hjälpen får de egna kanariefåglar.

Vistelsen på Teneriffa gör gott för pappa Ben som blir av med sin urmatism, varför hedenhösarna åker hem med nästa bananbåt.

Tillbaka till toppen av sidan


7 Barna Hedenhös blir kungliga
Barna Hedenhös blir kungliga (1954). ©Bonniers
Barna Hedenhös blir kungliga (1954). ©Bonniers

Sverige får sin första regering, och ett antal nya figurer förekommer:

  • Jaurl, även kallad Ur-Jalle, Hö-germanerna – Jarl Hjalmarsson (partiledare Högerpartiet 1950-61)
  • Snoke-Dicke – James Dickson (kom in i riksdagen för högern 1941, hade en snok som sällskapsdjur i riksdagens kammare)
  • Urlin, Ljungskile-stammen – Bertil Ohlin (partiledare Folkpartiet 1944-67)
  • Ljungskile – Waldemar Svensson, kallad Svensson i Ljungskile (vice partiordförande FP 1958-62)
  • Urlund, Torva-stammen – Gunnar Hedlund (partiledare Bondeförbundet 1949-71)
  • Urup – Sam B. Norup (jordbruksminister BF 1951-57)
  • Urlander, Grottesångar-stammen, vanligen kallad Tagge – Tage Erlander (statsminister Socialdemokraterna 1946-69)
  • Per Urvin – Per Edvin Sköld (finansminister S 1949-55)
  • Hästen Klasse, kallad Klasse-kampen
  • Geten Budde, med smeknamnet Budde-geten
  • Rasker-Ville, som bodde i ett ektorp på Moberget – Vilhelm Moberg
8 I världsrymden
Barna Hedenhös i världsrymden (1955). ©Bonniers
Barna Hedenhös i världsrymden (1955). ©Bonniers

Sten föreslår att de ska åka till månen och putsa fläckarna som de ser där. Pappa Ben blir eld och lågor och bygger ett rymskepp av mammutträdet de flög hem med från Amerika. Till hjälp har de bränslet ”ur-an”, rymddräkter av päls, och några ”sagogryn”, som ger deras raket en fantastisk hastighet.

Familjen besöker först månen och flyger sedan vidare till Mars. Där finner de en högteknologisk civilisation med New York-liknande arkitektur och vattenfyllda kanaler.

På Mars finner de också katter av alla sorter, som är det vanliga djuret och förekommer ymnigt.
De blev kvar i 15 månader för att Mars och Jorden åter skulle komma i fas med varandra så hemresan skulle bli så kort som möjligt.

Tillbaka till toppen av sidan


9 Reser till Paris
Barna Hedenhös reser till Paris (1957). ©Bonniers
Barna Hedenhös reser till Paris (1957). ©Bonniers

Hedenhösarna får besök av pappa Bens bror Hugge (se vinterresan) som tänker göra en studieresa nedåt kontinenten. Hedenhösarna gör honom sällskap.

På vägen besöker de bland annat Flintehavn (dagens Köpenhamn) där de åker berg-och-dalbana i Tjolivat (idag förkortat till Tivolit).

På vägen söderut passerar de gränsen till bronsåldern, och i Paris får barnen åka Pariserhjulet. de klättrar också upp i ett högt brandtorn som Flisa kallar Äckeltornet då det var äckligt högt.

Hos modekungen Diúr ersätter de sedan sina gamla pälsplagg med nya moderiktiga kläder.

10 Bakom stenridån
Barna Hedenhös bakom stenridån (1962). ©Bonniers
Barna Hedenhös bakom stenridån (1962). ©Bonniers

Pappa Ben har en bror Ulrik som rymde hemifrån som barn och paddlade österut. En dag kommer ett fartyg österifrån med budbärare från Ulrik med en inbjudan att besöka Uriski (ur-Ryssland). De tackar ja och på resan dit passerar de den stora muren. Resan präglas mycket av schack, och av Ulrik, som blivit ”lillefar” för urryssarna, får de veta att hans folk gripits av schackfeber.

De bevittnar ett schackparti mellan Ulrik och Botte Vinnik, och efteråt får de vara med om ett borsjtj-kalas med rödbetssoppa.

Sedan besöker de Svarta Jorden i Urkraina där de odlar rödbetor, som också används som tornkupoler.

På hemvägen möter de rymdhunden Lajurka och får se en uppskjutning av en Matrjosjka-liknande raket i Åskva.

Tillbaka till toppen av sidan


11 På Mallorca
Barna Hedenhös på Mallorca (1969). ©Bonniers
Barna Hedenhös på Mallorca (1969). ©Bonniers

Mallorcaboken skiljer sig stilmässigt från de andra böckerna genom att bilderna till större delen saknar tuschkonturer, liksom i Berättelsen om Lille Vigg, och Sagan om Vasa.

Hedenhösarna tar raketen de flög hem med från Amerika och flyr en svår vinter söderut, och landar på Mallorca.

Där möter de ett stenkastande folk, honderos, och blir inbjudna till gården Honderosa. Där träffar de hövdingen Magaluff med familj.

De får byta till palmbastkjolar i värmen, och blir snart solbrända .

Hedenhösarna få se en djävulsrocka som Magaluff kallar draken, och vill döda. De hämtar häxmästaren Chopino som spelar piano i en dalgång (dagens Valldemossa) och söker upp ”draken” i en grotta. Där spelar Chopino sin Fjärilsetyd (opus 25 nr 9) på sin flöjt, vilket får rockan att drömma att den är en fjäril. Och se, plötsligt flyger draken iväg på sina fjärilsvingen, och sedan dess har ingen drake synts till i drakgrottan.

Berättelsen slutar med att pappa Ben tycker fler frusna hemma på Stockholmen borde få uppleva livet i värmen, varpå han reser hem med raketen, och tillbaka med bleka nordbor. Charterflyget var uppfunnet.

12 Besöker England
Barna Hedenhös besöker England (1971). ©Bonniers
Barna Hedenhös besöker England (1971). ©Bonniers

De träffar bland andra Sherlock Holmes’ motsvarighet, Skörlock på holmen, som har lockigt skör (hår) och bor på en holme. Inte att förväxla med 50-talets Skärlock på holmen, som hade ljusrött hår och bodde på en holme, och som förekom i serierna med Barna Hedenhös. Skärlock var en granne till Hedenhösarna innan de flyttade till Stockholmen.

I serien förekommer också den förtrogne Knottson, som alltid är knottbiten. När Hedenhösarna besöker England heter den förtrogne Våttson, för att han alltid följer Skörlock i vått och torrt.

De får också bevittna byggandet av Stonehenge.

Tillbaka till toppen av sidan


Nya upplagor

Bilderböckerna har tryckts på nytt och utkommit i flera upplagor och ibland med nya omslag. Barna Hedenhös bakom stenridån har till och med utkommit med ny titel – två gånger.

Barna Hedenhös reser till Ryssland (1974) och Barna Hedenhös i Ryssland (2013) var nytryck av Bakom stenridån. ©Bonniers/Urax
Barna Hedenhös reser till Ryssland (1974) och Barna Hedenhös i Ryssland (2013) var nytryck av Bakom stenridån. ©Bonniers/Urax

Tillbaka till toppen av sidan


Julkalender

Flera av de första bilderböcker utkom som julkalender från Åhlén & Åkerlunds förlag.

Barnens stora julkalender (1951-61). ©Åhlén&Åkerlund
Barnens stora julkalender (1951-61). ©Åhlén&Åkerlund

Dubbelalbum

År 1971 utkom för bokklubben Svalan ett första dubbelalbum med två äventyr samlade.

Det första dubbelalbumet innehöll Barna Hedenhös reser till Egypten och upptäcker Amerika.

Det första dubbelalbumet innehöll Barna Hedenhös reser till Egypten och upptäcker Amerika. ©Bonniers

Och 1980 utkom ytterligare tre dubbelalbum.

Tre dubbelalbum utkom 1980. ©Bonniers
Tre dubbelalbum utkom 1980. ©Bonniers
  • 1 Barna Hedenhös & Barna Hedenhös reser till Egypten
  • 2 Barna Hedenhös och de urlympiska spelen & Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna
  • 3 Barna Hedenhös upptäcker Amerika & Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige

Tillbaka till toppen av sidan


Samlingsvolymer

Den stora boken om Barna Hedenhös, och Barna Hedenhös på nya äventyr innehöll båda vardera fem av bilderböckerna.

Omslag till de båda samlingsvolymerna. ©Bonniers
Omslag till de båda samlingsvolymerna (1991-92). ©Bonniers

Den stora boken om… (1991) innehöll:

  • 1 Barna Hedenhös: bilder från stenåldern
  • 2 Barna Hedenhös reser till Egypten
  • 3 Expedition Ur-Tiki, eller Barna Hedenhös upptäcker Amerika
  • 6 Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna
  • 9 Barna Hedenhös reser till Paris

På nya äventyr (1992) innehöll:

  • 4 Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige
  • 5 Barna Hedenhös och de urlympiska spelen
  • 8 Barna Hedenhös i världsrymden
  • 11 Barna Hedenhös på Mallorca
  • 12 Barna Hedenhös besöker England

Tillbaka till toppen av sidan


Trippelalbum

År 2012 utgav Bonnier/Carlsen ett trippelbum, med tre av äventyren.

År 2012 utgav Bonnier/Carlsen ett trippelbum, med tre av äventyren.

Trippelalbumet innehöll följande äventyr:

  • 8 Barna Hedenhös i världsrymden
  • 11 Barna Hedenhös på Mallorca
  • 12 Barna Hedenhös besöker England

Tillbaka till toppen av sidan


Den tecknade serien

Inden tecknade serien förekom pratbubblor som komplement till berättartexten. Ett uppslag ur Tuff och Tuss nr 2, 1953. ©Serieförlaget
I den tecknade serien förekom pratbubblor som komplement till berättartexten. Ett uppslag ur Tuff och Tuss nr 2, 1953. ©Serieförlaget

Bertil Almqvist skapade av bilderböckerna en tecknad serie i serietidningen Tuff & Tuss på 50-talet med figurerna ur barnböckerna. Den kompletta serietiteln var Ur Barna Hedenhös liv och leverne. I serien fick seriefigurerna pratbubblor, till skillnad mot i bilderböckerna som hade beledsagande text intill bilderna.

  • Serien gick sedan i repris i serietidningen Pelle Svanslös på 70-talet, från nr 9, 1971
  • Den tecknade serien gjorde även ett gästspel i Åsa-Nisse nr 1, 1980
  • Barnserietidningen Tivoli återpublicerade serien i nr 2 och 3, 2012
Omslag till Pelle Svanslös nr 9, 1971 och inledande sida med den tecknade serien, ursprungligen publicerad i Cirkus med Tuff och Tuss nr 2, 1959. ©Semic
Omslag till Pelle Svanslös nr 9, 1971 och inledande sida med den tecknade serien, ursprungligen publicerad i Cirkus med Tuff och Tuss nr 2, 1959. ©Semic
Ett uppslag med motsvarande inledning av episoden, i ursprungliga färger, ur Cirkus med Tuff och Tuss nr 2, 1959. ©Åhlén&Åkerlund
Ett uppslag med motsvarande inledning av episoden, i ursprungliga färger, ur Cirkus med Tuff och Tuss nr 2, 1959. ©Åhlén&Åkerlund
Omslag till Tivoli nr 2, 2012 och inledande sida med Barna Hedenhös. ©Positiv
Omslag till Tivoli nr 2, 2012 och inledande sida med den tecknade serien, ursprungligen publicerad i Tuff och Tuss nr 6, 1956. ©Positiv/Almqvist
Omslag till Tivoli nr 3, 2012 och inledande sida med Barna Hedenhös. ©Positiv
Omslag till Tivoli nr 3, 2012 och inledande sida med den tecknade serien, ursprungligen publicerad i Tuff och Tuss nr 7, 1956. ©Positiv/Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Serien i bokform

År 2008 började Nisses Böcker (senare Urax förlag) att ge ut serieversionen i bokform. Tretton volymer utkom fram till 2012.

Det utkom tretton utgåvor med den tecknade serien i bokform. ©Nisses
Det utkom tretton utgåvor med den tecknade serien i bokform. ©Nisses
  1. Sten och Flisa får en fosterbror (2008)
  2. Hur Flisa fick sin dockvagn / Det stora vildsvinskriget (2008)
  3. Mysteriet med den försvunna trädockan (2009)
  4. Kurre lär sej flyga / Hur familjen Hedenhös fick sin katt (2009)
  5. Jakten på Urtomten / Stripa blir Hedenhösare (2009)
  6. Mysteriet med den sönderslagna skiffertavlan (2010)
  7. Urax på äventyr / Hedenhös får en älg (2010)
  8. De mystiska fotspåren (2011)
  9. Tjäldalens hemlighet / Kossan Mura på äventyr (2012)
  10. Jul Grymmer och trälhavetets hemlighet / Den stora issmockimatchen (2012)
  11. Skuttnik går till väders (2012)
  12. Familjen får tillökning / På äventyr med Tagge (2012)
  13. Knubbe är en kraftkarl (2012)
Ett uppslag ur nr 2, Det stora vildsvinskriget (2008), ursprungligen publicerat I Tuff och Tuss nr 10, 1953. ©Almqvist
Ett uppslag ur nr 2, Det stora vildsvinskriget (2008), ursprungligen publicerat i Tuff och Tuss nr 10, 1953. ©Almqvist

Böckerna var inbundna volymer tryckta i fyrfärg, i serietidningsformat (16 x 26 cm), som hade ett omfång på 32-42 sidor.

Motsvarande inledning av episoden ur Tuff och Tuss nr 10, 1953. ©Almqvist
Motsvarande inledning av episoden ur Tuff och Tuss nr 10, 1953. ©Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Andra media

Bilderböckerna har blivit underlag för animerade tv-filmer ett par gånger (1961 resp. 1972).

Bosätter sig i Sverige (1972).
Upptäcker Amerika (1972).
  • Det blev en scenuppsättning, Barna Hedenhös blir Stockholmare (1963), på Stockholms Stadsteater.
  • Barna Hedenhös uppfinner julen var julkalender i Sveriges Television (2013).
  • Ett datorspel har också blivit gjord baserat på figurerna.

Tillbaka till toppen av sidan


Läs mer här

Blogg 
Fler tecknade serier 
Fler serietidningar och andra seriepublikationer

Ett urval källor:
Språktidningen
Libris (KB)
Bonnier Carlsen
Seriewikin
Wikipedia

2 tankar om ”Barna Hedenhös”

  1. Jag läste mycket Barna Hedenhös när jag gick i lågstadiet- mellanstadiet. Vi lånade populära barnböcker på biblioteket, och en av dom böckerna var Hedenhös. 😄

    1. Även jag läste, och gillade, Barna Hedenhös som barn, varför det var roligt att skriva om böckerna, serierna och upphovsmannen BertilA på min sajt…

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.