29 januari 2015

Argument för tidiga betyg handlar ofta om att de skulle verka
motiverande på alla elever. Men detta stämmer inte. Istället kan tidiga betyg ha motsatt effekt på vissa grupper av elever. Det visar forskare från bland annat Linköpings universitet.

− Vi hittar inget stöd för att tidiga betyg ger bättre studieresultat. Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som visar att man bör vara försiktig med att sänka åldern för betyg, säger Magnus Hultén.

Han har tillsammans med kollegor från Örebro universitet, Södertörns högskola och Göteborgs universitet granskat 6 000 vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar som handlar om betyg. Gruppen har också gjort internationella jämförelser.

Negativ utveckling förstärks

Resultaten visar att tidiga betyg generellt inte ger bättre studieresultat, men att det kan ha vissa positiva effekter för högpresterande elever, som brukar vara flickor och äldre elever. För lågpresterande elever, pojkar och yngre elever, leder tidiga betyg däremot till en negativ utveckling i lärandet.

− Det jag finner förvånande med resultaten är att betyg inte fungerar som en morot för någon elevgrupp. Och det är ju i termer av motiverande som man brukar tala om tidiga betyg. Duktiga elever vet att de är duktiga helt enkelt, att få bekräftelse i form av tidiga betyg ökar inte deras motivation. Hos lågpresterande elever förstärker tidiga betyg den dåliga självbilden. Tidiga betyg blir för dem snarare dödsstöten. Det är ofta dessa elever som går ut utan betyg, säger Magnus Hultén.

Resultaten visar också att standardiserade tester, som exempelvis nationella prov eller högskoleprovet, anses mer tillförlitliga än den bedömning lärare gör. Detta synsätt är ett dilemma eftersom det i själva verket är så att de betyg lärarna sätter under lång tid bättre visar elevens kapacitet och motivation att slutföra studier.

Inga effekter för PISA

Forskarna hittar inte heller något samband mellan PISA-resultat och den ålder elever får betyg i. Det enda man finner är att externa prov, såsom nationella prov, verkar kunna bidra något till ökade resultat i PISA även om effekten är marginell. Det verkar alltså som att elever med en viss provvana har en fördel i PISA-undersökningarna.

Istället för tidiga betyg finns det betydligt mer effektiva sätt att ge återkoppling till eleverna så att de kan komma vidare. Till stor del hänger detta ihop med lärarna, visar studien. Lärarna måste ha verktyg som de kan använda i bedömningen av elevernas kunskap och som de själva upplever meningsfulla för den pedagogiska processen. De måste också kunna fortbilda sig kring betyg och bedömning och även i lärarutbildningen bör betyg och bedömning vara ett tydligt inslag.

Forskningsöversikten har tagits fram på uppdrag av Vetenskapsrådet inför uppstarten av det nya Skolforskningsinstitutet.

Therese Ekstrand Amaya 2015-01-29

Kontakt