När det regnat mycket växer kantareller och annan svamp bra i skogarna. Nu är det alltså rätt tid att leta efter skogsguldet innan någon annan hunnit dit! När kantarellerna fått vatten så blir de också stora, och syns därför lättare även för amatörer. Proffsen tar förutom en bra blick och känsla också hjälp av andra kunskaper, statistiska samband och ibland hundar. Förutom konkurrensen om kantarellställena mellan oss människor, är också ofta rådjuren misstänkta storkonsumenter, även om det är ganska outforskat hur mycket go-svamp som de och andra vilda djur mumsar i sig.
Kantareller och andra så kallade myhorrizasvampar lever i “symbios” med våra vanligaste trädslag och frodas lite oftare och bättre i vissa skogsmiljöer. När det gäller de vanligaste och mest populära svenska matsvamparna är symbiosen med träden oproblematisk, vilket dock inte gäller andra parasitiska svampar som leder till rotröta. Dessutom finns det förstås många intressanta aspekter kring svamp, mångfald och nedbrytning av ved och annat organiskt material. Var, hur och när olika svampar ger en positiv effekt på skogens och kolsänkornas tillväxt eller inte är ganska komplicerat att reda ut, men vatten är i alla fall bra för både träd och svampar. Att kantareller är goda är också något nästan alla är överens om.
Givet vårt fokus på kantareller i denna artikel så kan också konstateras att någon storskalig kommersiell odling av kantareller inte finns ännu, trots att bland annat Eric Danell på SLU jobbade hårt med det redan för drygt 20 år sedan. Tillsvidare verkar det alltså vara vanliga skogar som gäller för den som vill plocka kantareller, och i princip i hela landet.
Huruvida de bästa svampplockarna är människor med bra blick och känsla, eller om akademiska kunskaper väger tungt är heller inte klarlagt. Det finns förvisso appar för att identifiera svamp med bilder, och även om de som vågar ofta tycker att blandsvamp är godast så håller sig de flesta till kantareller som nästan ingen misstar sig på.
När det gäller gosvamp är konkurrensen mellan människor stor och man håller på sina bästa kantarellställen. Hur viktigt det är kan man undra givet att det påstås på Wikipedia att bland annat rådjuren står för en stor del av konkurrensen. Vissa bevis kunde också framläggas efter Tjernobyl, och även om det inte gällde kantareller så finns det också vissa bildbevis på videon nedan på hur gott det kan vara. Så här i bockjakts-tider tänker kanske vissa: “skjut först, fråga sedan”.
Genom att starta videon ovan så laddas bl a cookies från YouTube. Vi informerar dig enligt GDPR.
Bäst näsa för kantareller?
Oavsett om rådjuren, vildsvin eller hundar har en bättre näsa för att hitta svamp, så får vi människor använda andra tricks om vi inte lånar deras näsor. Några av tumreglerna som brukar nämnas är blandskog, och att efter regn kommer svampen. Helt enkelt att fruktkropparna bildas och dyker upp ovanför markytan från mycelet om det finns tillräckligt med vatten. Chanserna ökar med andra ord högre upp i sluttningar och på berg, bara efter längre perioder av blöta.
Mycelet i marken kan dock bli riktigt gammalt. Svampforskaren Eric Danell rapporterade kantarellmycel i fjällbjörkskog som var upp till 500 år gammalt. Enligt Danell kan mycelet också växa med cirka 15 cm/år. Från mycelet poppar det skogsguldet (fruktkroppen) upp, och inte sällan så kan man hitta stora ringformationer av svamp.
Är det i granskog som man hittar en fruktkropp är det lätt att se ringen, men är det buskar och annat i vägen lönar det sig ändå ofta att leta inom cirka 10 meters radie efter fler kantareller. Hittar man en gosvamp såsom kantarell, taggsvamp med flera vilket gällde för mig det senaste dygnet. Jag var egentligen ute och letade barkborreskador men hittade några “ringar” och kassar kantareller på köpet. Den jag fann i granskogen var enklare att se och skörda än den i blandskogen.
Hur snabbt fruktkropparna kommer efter regnen är beroende på vart i terrängen man befinner sig. Håller man liv i sina kunskaper om ståndortsanpassning av trädslag och hur vatten och andra växter ger ledtrådar kan man dock räkna ut vart det är större chans att det finns vatten, och därmed fruktkroppar under sommaren.
Jag har faktiskt hittat gott om kantareller även på hyggen och i röjskog, och mycelet kan ju överleva lång tid, men då oftare om det finns skärmträd som gett kontinuitet av levande rötter och mykorrhiza. De flesta letar hur som efter svamp i medelålders till äldre skog, som är enklare att ströva i med god överblick.
Jag har själv fått en del tips av en av Sveriges mest kända svampboksförfattare, Olle Persson, som i vissa skogskretsar var mer känd som Olle Pi (π) och var biometri- och statistiklektor på SLU/Skogshögskolan.
När det gäller kantareller är alltså tyvärr de statistiska sambanden långtifrån hundraprocentiga för att förklara vart man kan hitta svamparna. Precis som gran, tall och björk kan växa bra på samma marker så växer alltså kantareller på många olika platser, men ofta med mycel och mykorrhiza kopplat till något av våra vanligaste trädslag. Huruvida svampturen ska hänföras till tur i kärlek eller spel vet jag inte heller, men att smör i stekpannan gör gott vet jag.
