Inbördeskriget i Etiopien går in på sitt andra år. På årsdagen av krigsutbrottet (4/11) hölls minnesceremonier på flera håll för att hedra de tusentals soldater i den federala armén som massakrerades av TPLF när de sov i sina förläggningar. Detta var den direkta orsaken till krigsutbrottet. En vecka senare högtidlighölls i Addis Abeba minnet av de fler än sexhundra etiopier, främst amharer, som mördades av TPLF:s milis i May Kadra i krigets inledningsskede. 

Sådana ceremonier hölls inte i Mekelle. Där fortsätter anklagelserna mot Abiy Ahmed för folkmord på tigreaner.

Kriget har intensifierats under det senaste halvåret. Finns en försoning i sikte?

»Kriget är över« meddelade TPLF:s general Tsadkan Gebre Tensae (1/11). Enligt honom kan den federala armén inte stå emot TPLF, som erövrat Dessie och Kombolcha och befinner sig i lågländerna längre söderut. »Men vi tänker inte gå in i Addis Abeba«, fortsatte generalen, det politiska uppdraget för TPLF är att bilda en koalitionsregering med samarbetsvilliga grupper. Med Abiy tänker TPLF dock inte samarbeta eftersom han är en brottsling som begår folkmord mot tigreaner, enligt Tsadkan.

Uttalandet (intervjun gjordes på amhariska och sändes i Tigrai Media House) sände en chockvåg och fick internationella nyhetsbyråer att intensifiera bulletiner med budskapet att regeringen är på fallrepet. CNN rapporterade (5/11) att »tigreanska trupper står utanför Addis Abeba«. 

Syftet med intervjun var att skapa förvirring och missmod och uppmuntra till uppror. Det internationella nyhetsbombardemanget fyller en liknande funktion, där gamla uppgifter om folkmord och massvåldtäkter kördes i repris under november och Abiy Ahmed framställdes som inte bara ondskefull, utan även som oberäknelig och instabil. 

I informationskriget står USA på TPLF:s sida, och rapporteringen från internationella nyhetsbyråer lämnar inte heller något tvivel om var de står. Detsamma tycks också gälla SVT och SR.

Men allt är inte informationskrig. TPLF:s militära framgångar under andra halvåret 2021 är obestridliga. Deras taktik går ut på att anfalla i »mänskliga vågor«. De undviker vägarna (där federala armén har posteringar), använder raviner och bergsstigar därifrån tiotusentals soldater strömmar fram och betvingar försvararna med sin numerära överlägsenhet. De förser sig med lokalbefolkningens spannmål och boskap i stället för att hålla långa försörjningsleder öppna till Tigray. Delar av norra och centrala Amhara-regionen har på så sätt tagits över. Det är inte fråga om en »erövring«, snarare att de drar fram genom bygderna, lämnar förstörd infrastruktur, uppbrända bosättningar samt en förtvivlad och fientligt inställd lokalbefolkning bakom sig. Internflyktingarna i Amhara och Afar som inte kan nås med nödhjälp räknas nu i hundratusentals. 

Upp emot 100 000 tigreanska soldater (inklusive barnsoldater) har, enligt osäkra källor, mobiliserats på detta sätt. Men förlusterna har också varit betydande, varför kontinuerlig nyrekrytering behövs. Det försäkras genom TPLF:s kontroll av den internationella livsmedelshjälpen i regionen och kan tvinga hushåll att avdela medlemmar till kriget. 

Den federala armén har hittills misslyckats med att bemöta TPLF:s gerillataktik. Därför mobiliserar Amhara-och Afar-regionerna unga och gamla män i stor skala till de regionala styrkorna och miliserna för att möta TPLF med samma taktik. Skärmytslingar och regelrätta bataljer mellan TPLF och amhara-styrkor pågår på flera ställen i Wollo. I Afar-regionen har det regio-nala försvaret lyckats hålla TPLF borta från den strategiska lands- och järnvägen. Sedan mitten av oktober driver armén och milisgrupperna långsamt tillbaka TPLF:s trupper från norra Wollo, samtidigt som TPLF avancerat söderut från Dessie och Kombolcha. Det militära läget är således komplicerat. Allvaret inskärptes när Abiy Ahmed meddelade (22/11) att han personligen tar kommandot »i det existentiella kriget för Etiopiens överlevnad«.

TPLF:s framgångar fick den federala regeringen att proklamera undantagstillstånd (2/11). Säkerhetspolis kan nu göra täta kontroller av civilbefolkningen, vilket främst drabbar tigreaner runt om i landet. En bakgrund till detta är att tigreaner boende i Dessie samarbetade med TPLF när staden intogs.

TPLF:s nyvunna allierade Oromo Liberation Army (OLA/Shene) är aktiv främst i Wollega där de gör landsbygden osäker. Men de har dåligt rykte också i ledande oromokretsar och anses vara rövarband snarare än en samlad armé. Alla traditionella ledare för oromo-folket Abba Gada (äldste), vilka utgör fler än 800, har gemensamt fördömt Shene i starka ordalag.

På det internationella diplomatiska planet ökar USA pressen mot premiärminister Abiy och uppmanar amerikaner att lämna Etiopien. Sveriges officiella bedömning är likadan. UD avråder från resor till Etiopien sedan den 4 november 2021 och uppmanar svenskar som befinner sig i Etiopien att lämna landet.

Amerikanska diplomater och policy-forskare målar upp en bild av total kollaps för den etiopiska staten inom kort, såvida Abiy inte går med på omedelbara, villkorslösa förhandlingar med TPLF, OLA/Shene och andra oppositionsrörelser som synes vara skapade av USA. USA:s ekonomiska sanktioner ska verkställas vid årsskiftet. Chefen för USA:s militärbas i Djibouti sade (15/11) att han är redo att »svara upp mot krisen« – alltså flygangrepp mot mål i Etiopien. Motsättningen mellan Västmakterna och den federala regeringen synes vara total. Men hittills (30/11) har USA:s (och EU:s) påtryckningar inte fungerat. Abiy hävdar att TPLF ska besegras militärt. Den allmänna uppfattningen i Etiopien (utanför Tigray) är att landet står inför en invasion där TPLF fungerar som ombud. Därför har Abiy fortsatt folkligt stöd medan USA och EU ses som fiender.

CNN:s, BBC:s, Aljazeera:s och även SVT:s och SR:s varningar om Etiopiens förstående kollaps, speglar långtifrån den reella situationen i Etiopien. Dessa mediahus undviker att beskriva inte bara den ökande sammanhållningen i landet utan också det ökande stöd, som Abiy och Etiopien nu får för sin linje från afrikanska ledare, som är provocerade av Västs koloniala attityder och retorik.

En stor källa till irritation bland etiopierna är att internationella media hävdar att Abiy Ahmed startade kriget, liksom att medierna tiger om att en majoritet av Etiopiens över 100 miljoner invånare har valt sina ledare på nationell, regional och lokal nivå, att det finns en lagligt erkänd opposition i landet och även den har beretts plats i landets regering. Ett resultat av konflikten med TPLF är en folklig uppslutning kring idén att bygga upp ett samhälle som inte är baserat på etnisk polarisering. 

• Della
• Twittra