Sjung med till det svenska ordförandeskapet i ministerrådet. Till ordförandeskapet sattes spellistan Songs of Sweden ihop av EU:s officiella Spotifykonto.

Clara Popenoe Thor, Laura Ingemarsson och Klara-Lovisa Lundström har lyssnat och är inte nöjda. Nu presenterar de den uppdaterade listan.

Sedan fem dygn tillbaka har Sverige hållit i ordförandeklubban i den äggformade Consiliumborgen i Bryssel. Det var vid 00:01 den första januari som EU-minister Jessika Roswall slet ordförandeskapet ur Petr Fialas späda händer och rev ner tjeckernas flagga som under det tidigare halvåret prytt Justus Lipius-byggnaden i Schumanrondellens sydvästra hörn. Nu, för första gången på 13 år, vajar istället den svenska fanan på Rue de la Loi 175 och EU:s ministerråd har återigen färgats blågult.

Som en del av lanseringen av det svenska ordförandeskapet har EU:s officiella Spotifykonto, ”EU Spotify”, kurerat en spellista signerat Sverige. Listan presenteras som en omfattande introduktion till den svenska kulturen, en kulturkanon à la Charles Michel x Daniel Ek om sig så vill. 

Traditionen med nationella spellistor härstammar ursprungligen från Kroatiens ordförandeskap i ministerrådet 2020. Sedan dess har musikaliska sammanställningar över samtliga ordförandeländer publicerats av EU, och det var alltså under gårdagen som “Songs from Sweden” äntligen offentliggjordes. 

Som en del av Belly Button Gazettes utökade EU-rapportering under ordförandeskapet har redaktionens EU-korrar valt granska och revidera Sveriges spellista. 

Vad Songs of Sweden säger

Vid första anblick uppfattas nog listan som habilt kurerad. De usual suspects är alla närvarande – ABBA, Robyn, Lykke Li, Swedish House Mafia och Avicii. Dessutom har några jokrar adderats, däribland Benjamin Ingrosso x Moonica Mac, Yung Lean (som förvisso är son till vår ambassadör i EU-kandidatlandet Albanien) och Ghosts virala TikTok-låt “Mary on a Cross”. Även en aktivistisk karamell gömmer sig bland hitsen på listan; det är Timbuktus kända protestlåt “Det löser sig” som vice statsminister Ebba Busch sjöng under senaste RIF-rådet i ett omtalat politiskt utspel mot Polens skärpta abortlagstiftning.

Songs of Sweden är med andra ord ett skickligt urval från den svenska musikhistorien. Det är det som är problemet; det saknas udd. Man skulle nästintill kunna tro att EU Spotify har kopierat innehållsförteckningen till dokumentärserien “Det svenska popundret” för shufflandes genom listan slås vi gång på gång av tanken att visst måste Sverige vara mer än sina perfekt komponerade popdängor? Kan 58 av vår bästa låtar verkligen täcka hela det kulturella spektrat av Sverige?

The Belly Button Gazettes Songs of Sweden – Reviderad

Svensk exceptionalism

Songs of Sweden lider brist på representation av en viktig genre, en genre som vi onekligen har en komplicerad relation till – rappen, specifikt den samtida gangsterrappen. Självklart är det en svår kommunikativ avvägning, önskar vi att dra mer uppmärksamhet mot vår stigande kriminalitet? Kanske vill Jessika Roswall undvika överdrivet fokus på gängvåld, speciellt när vår första prioritering under ordförandeskapet är att bekämpa just denna organiserade brottslighet. Men är det rättvist att plocka russinen ur den svenska exceptionalism-kakan? Om vi får framställa oss själva som demokratiska genier tillika världsunika musikexportörer, måste vi likväl kunna lyfta Det svenska skjutundret. 

Här finns det utrymme för en kompromiss. Vi behöver inte ta musik från den P3 Guld-belönade Yasin eller den sprängningsaktuella 1.Cuz, utan vi kan välja mer lättsam gangsterrap. Snabba Cash-soundtracket ”FÖRSENT” med folkkära Greekazo är ett förslag som de flesta svenskar kan nynna med till. Alternativt ”Mina områden”, en låt som med all sannolikhet kommer finnas med i Allsång på Skansen-häftet nästa sommar. 

Rid Charles Michel som en dalahäst

Att EPA-dunken toppat listorna i Sverige verkar inte ha nått Bryssel ännu. Kanske är det inte så konstigt med tanke på att genren nyss upptäcktes av stockholmarna, medan den i resten av landet länge har varit populär. Spela “Rave i mitt garage” på valfri ort norr om Dalälven och du ska få höra de annars så fåordiga norrlänningarna använda sina stämband. 

EPA-dunken fångar svensk kultur bättre än Verner von Heidenstam och Esaias Tegnér någonsin lyckades göra. Musiktypen är en lika alkohol- och sexfixerad som svenskarna själva. “Medvetslös” och “Redlös” är inte bara något som man kan bli av bäverhojt, utan det är likväl låtar som alla i landet med “Fuck you, I drive a Volvo”-T-shirt kan. I samma kategori hittar vi “Rid mig som en dalahäst”, “Strippa i ditt vardagsrum” och “Klamydia” med den feministiska textraden “Nej tack till tjejer som är lydiga, ikväll så ger du mig klamydia” – alla exempel på verk som gestaltar svenskarnas liberala syn på sex och UMO-besök.

Raggarmusiken som den också kallas är särskilt populär på “landet”, men om vi rör oss mot orter som Sveriges kommuner och regioner skulle klassificera som större städer, det vill säga små städer, hittar vi en närbesläktad genre som ännu saknar namn. Den kan beskrivas som en renare version av EPA-dunk, utan EPA och dunk. Till denna kan vi räkna Sveriges mest populära band Bolaget (Linn Ahlborgs bror och hans hockeykompisar). Vår empiriska undersökning har visat att de är särskilt populära bland killar som spelat hockey eller fotboll och tjejer som har sin VSCO länkad i sin Instagrambiografi, det vill säga de som är Sverige! Det är därför märkligt att Europeiska unionen missat att ta med Bolaget på listan.

Banan Melon Kiwi & Artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt 

Om det är någonting som det europeiska projektet handlar om så är det fri rörlighet. Den fria rörligheten mellan Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Den fria rörligheten för skattepengar till Panama och Caymanöarna. Den fria rörligheten för mutor från Qatar till Eva Kailis kontor. Och framförallt – den fria rörligheten för norrlänningar ner till städerna. De som gjort den pilgrimsfärden, de lyssnar på Hooja. Därför ska deras Mer & Mer naturligtvis stå med på listan.

Glöm inte hebefilin!

En ofrånkomlig del av Sveriges musikhistoria är dansband. En låt som på ett oklanderligt sätt sammanfattar denna genre är Flamingokvintettens hit ”Hon är 16 år idag”. En trallvänlig visa om fyra 55-åriga män som lättat konstaterar att de äntligen kan få ligga med den tonåring som de spanat in sedan “hon var fyllda 6”. Det är en tematik som vi tror kommer klinga väl även i andra europeiska länder, kanske speciellt hos fransmännen som länge drivit frågan om sänkt samtyckesålder.

Thank you for a wonderful evening, douze points go to

En journalist på CNN förundrades en gång i tiden över svenskarnas kärlek för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Att Sverige som är “stylish, progressive and glacially cool” och dessutom världens då tredje största musikexport skulle ta något så kitschigt som schlagerfestivalen på allvar kom som en chock för henne. Journalisten konstaterade att svenskar älskar att titta på Melodifestivalen “även som vuxna” och att det nästan är som en högtid för oss. Hon hade rätt! Det kanske kan låta konstigt för andra européer men i Sverige är Mellofinalen större än nationaldagen. Att titta på när Alcazar gör entré i en discokula på bästa sändningstid är en lika djupt förankrad tradition som att dansa runt midsommarstången. Det sitter i folksjälen! Men trots detta, och det faktum att Sverige är det land som vunnit Eurovision näst flest gånger i EU (och världen) hittar vi bara en vinnare på listan – “Euphoria” (att Richard Herrey inte reagerat än är förvånande). “Euphoria” hör visserligen hemma där men vi saknar den riktiga schlagern. Var är “Genom eld och vatten”, “Främling”, “Bra vibrationer” eller “Fyra bugg och en Coca Cola”?

Miss Lis Armed Forces

Om samma CNN-journalist skulle besöka Sverige idag skulle hon kanske istället förundras över den masspsykos Miss Li försatt det svenska folket i. Miss Li håller svenska kvinnor i åldrarna 30-55 år och deras döttrar i ett järngrepp. Tillsammans med Laleh har hon börjat göra trallvänlig pop på svenska som bland annat handlar om hur jobbigt det är att vara tillsammans med dem, hur viktigt det är att vara stark som kvinna och att man ibland måste våga lyfta långfingret mot hatarna. Även om Laleh finns representerad på listan med det vackra terrorattentatsoundtracket “Some Die Young” finns inte denna nyare, mer optimistiska girl boss-genre med. Européerna förtjänar att veta hur starka och självständiga svenska kvinnor i åldrarna 30-55 år och deras döttrar egentligen är, men även hur jobbigt det är att vara tillsammans med dem. 

Sveriges två kungafamiljer

Lika svenskt som kungahuset är vårt sekundära hov. Noel, Ludwig, Dante och den fjärde som ingen kan namnet på väcker alltid starka känslor. Antingen så hatar man eller så älskar man dem, men oavsett går deras kulturella betydelse inte att förneka. Med europeiska hits som “Auf Wiedersehen”, “Ma chérie” och “Pari” borde de ha varit ett självklart komplement till spellistan. Till vår stora förvåning inkluderades Hov1 dock inte initialt, men till skillnad från verkliga kungafamiljen får man här att retroaktivt applicera en revidering.

Att tillmötesgå kontinenten

I Songs from Sweden har ordförandeskapet en gyllene möjlighet att tillmötesgå, lobba och påverka kamraterna i unionen. De mäktiga fransmännen bemöts med A36 franskinspirerade Samma Gamla Vanliga. Då är man dessutom på god fot med billobbyisterna. De minst lika mäktiga tyskarna bemöts med en av de många svenskarna som sökt sig till dem. Alla svenska artister som vill bli internationella (tjäna pengar) åker till Tyskland. Vissa misslyckas. Vissa lyckas! Exempelvis Miriam Bryant. Innan hon började med svenskan var hon groß in Deutschland. Alltså übergroß. Hon ska in! Apropå Miriam, är inte Så Mycket Bättre det svenskaste vi har? Nej, det är det inte. Det var det holländarna som kom på. In med Mikrofonkåt så blir Mark Rutte glad. Även för finnarnas och gränshandelns skull har vi Hooja. Kanske mjölgänget festar till Songs of Sweden – Reviderad?

En eloge till EU Spotify

Hyllas det som hyllas bör. Risken när man blandar in svensk musik i officiella sammanhang stavas Sabina Ddumba. Varje gala, varje Victoriadag, varje större tillställning på Sida, säkert varje riksdagsöppnande, så står hon där. Men fråga vilken svensk som helst som inte är anställd i offentlig sektor för att boka artister att nämna en Sabina Ddumba-låt och möts av svaret som på franska stavas “hein ?”. Eftersom ingen riktig svensk (det här handlar inte om att invandrare inte är riktiga svenskar) någonsin har lyssnat på henne.

Vill du lyssna på Belly Button Gazettes reviderade version av Songs of Sweden?